Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Slopad reklamskatt för pressen

Annons

Helt avskaffad reklamskatt, samdistribution av post och dagstidningar och samma driftstöd för digital upplaga som för tryckt tidning. Det föreslår Presstödskommittén.

Vid en presskonferens betonade den moderate ledamoten Per Bill att förslagen inte handlar om att ge branschstöd.

Det handlar om att skapa en mångfald av tidningar och se till att medborgarna har möjlighet att inte bara få information från en källa, sade han.

Betänkandet lämnas till kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth och förslagen föreslås gälla från 2017, helst ännu tidigare. Alla sju deltagande partier står bakom förslagen.

Vad gäller reklamskatten bör den helst avskaffas i ett sammanhang, i andra hand stegvis, skriver presstödskommittén.

Mycket talar också för att post- och tidningsdistributionen i Sverige bör samordnas, framför allt av miljöskäl. Därför föreslås att postlagen ändras så att det blir möjligt med gemensam morgondistribution av tidningar och post.

Det är positivt att vi även efter 2016 kommer att ha ett stöd till dagspressen, eftersom partierna är eniga om förslagen, sade Socialdemokraternas Helene Petersson.

Hon pekade på att förslagen innebär "en digital knuff" för tidningarna att gå över till mer digitala versioner och att distributionen av papperstidningar blir mer effektiv genom att tillåta att post och dagstidningar delas ut samtidigt.

Kommittén vill inte införa ett demokratikrav för att få presstöd, vilket innebär att till exempel en nynazistisk tidning kan få stöd.

Yttrande- och tryckfrihetslagstiftningen är tydlig. Vi har åsiktsfrihet i Sverige, säger Petersson.

Det är heller inte längre relevant att skilja storstadstidningar från andra tidningar, enligt presstödskommittén, och därför behövs ett rättvisare presstödssystem.

För att underlätta utvecklingen av digitalt distribuerad press föreslås läsarintäkterna för en digital upplaga ges samma driftstöd som för tryckt upplaga, vilket kräver en ändring av nuvarande regler för driftstöd.

Presstödskommitténs ordförande Hans-Gunnar Axberger säger till Ekot att han kommer att reservera sig mot delar av förslaget. Han anser att förslagen är för gammalmodiga och inte tar hänsyn till tidningarnas svårigheter att skapa lönsamhet när läsarvanorna förändras. Därför bör stödet vara generellt och inte enbart rikta sig mot andratidningar.

En annan del som Axberger kritiserar är att kommittén inte lämnar något förslag angående så kallad demokratibestämmelse som skulle omöjliggöra att tidningar med antidemokratisk agenda får tillgång till presstödet.

Man måste ta viss hänsyn till grundläggande värden i vår demokrati. Jag tror inte att det i längden är hållbart att använda allmänna medel till att främja i allra värsta fall rasistisk propaganda eller publikationer som har som program att förneka förintelsen, säger Axberger till Ekot.

Politikerna uppger att utredningen har skissat på ett nytt system, men att tiden var för knapp för att lägga fram ett sådant omvälvande förslag.

Vi var inte beredda att lämna förslag med en sådan osäkerhet. Vi har utgått från en försiktighetsprincip, säger Helene Petersson (S).

Per Bill menar att det skulle bli ett "oattraktivt experiment".

Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (M) vill i dag inte svara på om kommitténs förslag kommer att genomföras.

De här är ett gediget material som vi måste studera närmare och sedan ska det ut på remissbehandling. Innan dess vill jag inte uttala mig om förslaget.

TT: Vad tycker du om att kommitténs ordförande och experterna kritiserar förslagen för att inte vara moderna?

Jag har noterat det. Vad vi kan säga är att det finns två tydliga förslag och det är ju en styrka att det finns en parlamentarisk enighet, men ordförande och experterna har lämnat andra förslag och nu går allt detta på remiss, säger Adelsohn Liljeroth.

Hon är kritisk till att det inte har kommit något förslag på en demokratiparagraf.

Jag beklagar det. Jag är en oerhört stark anhängare av tryckfrihet och yttrandefrihet givetvis, men det är inte samma sak som att man ska ha rätt till offentliga medel för att man ska kunna trycka vilka publikationer som helst som strider mot människors frihet och rätt att verka och leva.

TT: Men kan det inte vara svårt att dra en gräns mellan vad som är demokratiskt och vad som är odemokratiskt?

Det kan det vara. Men de (kommittén) har valt att i stort sett inte behandla den här frågan, säger Adelsohn Liljeroth.

Mer läsning

Annons