Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

"Zamora" från Härnösand fyller 80 år

/
  • Här tränar Bengt
  • Fotbollslegendaren Bengt

Endast fyra år gammal fick Bengt Nyholm smeknamnet "Zamora", ett namn som följt honom hela livet. Ricardo Zamora var Spaniens främsta målvakt på 1930-talet.
– Det var Älgarnas målvakt Länken Edlund som började kalla mig för det. Jag var bollkalle och kastade mig efter bollen när den gick utanför stolpen och lyckades fånga den vid en av deras A-lagsmatcher, säger Bengt Nyholm.

Annons

Bengt bodde på den tiden i Härnösand och strax ovanför läroverkets fotbollsplan, dit han och så småningom också lillbrorsan Lennart, ofta styrde sina steg. Lennart var för övrigt den som en gång i tiden bildade Härnösands AIK, Haik.

Så småningom kom Bengt själv att börja spela i Älgarna, men inte som målvakt utan som forward. Men redan som 14 åring fick han för första gången vakta målet för A-laget. Anledningen var att båda målvakterna var skadade. Sedan dess har det varit hans position på planen.

I dag bor Bengt i Mantorp där han i många år varit framgångsrik travtränare. Numera spelar han golf och är ordförande i Mjölby Golfklubb. Ett annat intresse är bowling

– Det är roligt, jag gillar den sociala biten, säger Bengt, som precis kommit hem från bowlinghallen, när jag når honom för en intervju inför hans 80-årsdag.

Men under uppväxtåren i Härnösand var det inte bara fotboll som gällde.

– Säg den sport som jag inte provat på.

Det var till exempel handboll, bordtennis, ishockey och bandy. Han blev bland annat distriktsmästare på juniorsidan i bordtennis och var med och spelade ishockey i allsvenskan under ett par år.

– Vi var samma gäng som spelade fotboll som också spelade bandy. Jag spelade även handboll och bordtennis med Janne Kron, jag har förresten fått ett rekommenderat brev från honom som ligger här och väntar, säger han. Bengt Lindström, konstnären, spelade också i samma handbollslag.

1948, 18 år gammal, värvades han till IFK Norrköping. De första åren var han Torsten Lindbergs ersättare. På den tiden var det inte tal om pengar, men jobb kunde de hjälpa till att ordna.

– Vi fick femtio kronor om vi vann en match, säger han och skrattar.

Bengt var inte bara bra på att mota bollar, hans styrka var att läsa spelare och han var känd som en reaktionssnabb målvakt.

– Jag var ofta ute i straffområdet och härjade, säger han.

Träffade du någon gång Ricardo Zamora ?

– Nej, men jag fick ett brev från honom när jag på femtiotalet spelade i Spanien, han tyckte det var trevligt att jag hade fått smeknamn efter honom.

Under alla år var han sin klubb trogen och spelade 203 matcher i rad, innan han tvingades avstå en match.

– Jag hade fått näsan knäckt vid en VM-kvalmatch mot Schweiz, berättar han. En match som han för övrigt fullföljde och dessutom höll nollan.

Hade du inte ont?

– Jag plåstrades om och näsan var bedövad, det var inget jag tänkte på.

Vilket är ditt största idrottsögonblick?

– När vi slog England på Wembley med 3-2, bara Ungern hade gjort det tidigare.

Du utnämndes till bäste svenske fotbollsspelare 1961 och fick Guldbollen hur kändes det?

– Det var fantastiskt, det är jag tacksam för, det är ju bara en om året som får den.

Det skulle efter det bli ytterligare drygt 100 matcher innan han 1964 tvingades avsluta sin karriär då han fick benet avsparkat.

När det gäller yrkesbiten utbildade han sig till polis och jobbade som patrullerande polis under några år. Därefter blev han sporthandlare och bilförsäljare, för att sedan erbjudas jobb på IBM, där han först var skrivmaskinsförsäljare och sedan försäljningschef. Han blev också erbjuden ett toppjobb i Stockholm inom företaget, men tackade nej, Stockholm var inget för honom. I stället bytte han helt inriktning och blev travtränare på Mantorp. Intresset för hästar väcktes för övrigt redan hemma i Härnösand, när han som liten parvel gick på ridskolan.

Sin militärtjänst gjorde han bara några år efter att han kom till Norrköping på Gotland.

– Det var där jag träffade min kära hustru och nästa år har vi varit gifta i 60 år.

Och hustrun har bara gott att säga om sin man när hon får frågan hur hon vill beskriva honom.

– Han är snäll, idrottsintresserad och en bra familjefar, säger hon.

Mer läsning

Annons