Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vann sitt livs kamp

/
  • Tiden innan magsäcksoperationen beskriver Marie Sjögren som ett helvete. Fast i dag är hon glad att hon genomgick den.

Hon höll på att förlora kampen mot övervikten men en magsäcksoperation hjälpte henne att besegra den.
Nu mår Marie Sjögren betydligt bättre än förut.
– Jag känner mig som en ny människa. Förut kändes allt jobbigt, jag orkade knappt gå till kiosken trots att det bara är 50 meter dit och tog mig knappt upp när jag satt mig på golvet, men allt känns mycket lättare nu, säger hon.

Annons

Efter att ha varit överviktig i hela sitt liv började hennes kropp för två och ett halvt år sedan att säga ifrån.

– Den där våren var hemsk, säger Marie och suckar innan hon fortsätter:

– Jag brukade pendla fram och tillbaka mellan 100 och 120 kilo förut, och jag hade väl egentligen aldrig något problem med det, men när jag efter min andra graviditet vägde 130 tappade jag greppet. Fullständigt. Jag gick knappt utanför dörren utan satt bara hemma och tryckte i mig godis, chips, och allt vad det nu var. Det gick så långt att jag knappt orkade ta mig ur sängen, jag hade mer eller mindre gett upp och låg bara där och grät, och så fick jag problem med ryggen och gallan. Fast till slut insåg jag att jag inte kunde fortsätta på det sättet och sökte hjälp.

Det blev vändpunkten för henne.

Ett halvår senare genomgick hon en magsäcksoperation som hjälpte henne gå ned i vikt.

– Jag vägde 147,5 kilo innan operationen, säger Marie och tillägger med ett leende:

– Nu ligger jag någonstans mellan 73 och 75 kilo.

Är du nöjd nu eller vill du gå ner ännu mer?

– Det är jag verkligen! Mitt mål var att halvera min vikt och det har jag ju faktiskt lyckats med.

Hur har ditt liv förändrats av viktnedgången?

– Jag känner mig som en ny människa. Förut kändes allt jobbigt, jag orkade knappt gå till kiosken trots att det bara är 50 meter dit och tog mig knappt upp när jag satt mig på golvet, men allt känns mycket lättare nu. Det har det gjort det möjligt för mig att vara en mer aktiv mamma. Det var nära att jag drog mig ur innan. De fyra veckorna före operationen var ett helvete, jag fick bara äta flytande föda men kunde inte tänka på något annat än mat och svettades som en galning och hallucinerade, och när jag låg där på operationsbordet var jag så rädd att jag skakade. Fast så här i efterhand är jag glad att jag gjorde det. Att kunna leka med mina barn på riktigt har gjort det värt allt.

Vad har du för relation till mat i dag?

– Jag har blivit mycket noggrannare med vad jag stoppar i mig. Visst händer det att jag äter godis och snabbmat och dricker läsk, jag hade ljugit om jag påstod något annat, men jag gör det inte lika ofta och det rör sig inte alls om samma mängder som tidigare.

Är du inte rädd att tappa greppet igen?

– Jo. Det är min största rädsla. Jag har faktiskt inte gjort mig av med mina gamla kläder än, trots att de är alldeles för stora för mig, men förhoppningsvis kan jag hålla den här vikten.

Hon trivs med sitt nya jag.

Alla år som överviktig har dock satt sina spår.

Framför allt psykiskt.

– Det känns otroligt skönt att inte vara begränsad av min vikt men det kommer ta tid att vänja sig vid att inte vara tjock, säger Marie och fortsätter:

– Jag vet att jag inte är det längre men allting har gått så fort att jag knappt hängt med och i mitt huvud är jag fortfarande som en tjockis. Och självförtroende får man ju inte bara för att man går ned i vikt. Jag vågar fortfarande inte sätta mig på saker eftersom jag är rädd för att de ska gå sönder och jag blir lika ställd varje gång någon säger att jag är fin för innan jag gick ner i vikt så fick jag aldrig några komplimanger.

Mer läsning

Annons