Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Trivs trots stressen

/
  • Sebastian är glad att han har haft flickvännen Jennifer som stöd under tiden i London.

Tempot på skolorna som de går på är högt.

Fruktansvärt högt faktiskt.

Trots det trivs Sebastian Larsson och Jennifer Bergkvist från Örnsköldsvik med tillvaron.

– Visst har det varit jobbigt men det är ju det här som vi tycker är roligt och tycker man att något är roligt så känns det inte lika jobbigt som det annars kanske hade gjort, säger han.

Annons

En sak är då i alla fall säker.

Några problem att få tiden att gå sedan Sebastian och Jennifer i augusti förra året flyttade till London för att studera internationella konflikter på King's College respektive grafisk design på Central Saint Martins har de inte haft.

– Det är ett fruktansvärt högt tempo, säger Sebastian och fortsätter:

– Vi läser tre heltidskurser parallellt med varandra hela tiden så varje dag måste man läsa flera hundra sidor litteratur.

Det låter tufft.

– Det har det verkligen varit. Framförallt i början, vi var visserligen ganska duktiga på engelska båda två men det är något helt annat att prata engelska alltid i stället för bara lite då och då och det var mycket nya akademiska facktermer, fast vi bet ihop och kom så småningom in i det.

Ångra att de åkte dit har varken han eller Jennifer gjort.

– Absolut inte, säger Sebastian och tillägger:

– Visst har det varit jobbigt men det är det här som vi tycker är roligt och tycker man att något är roligt så känns det inte lika jobbigt som det annars kanske hade gjort. Sedan har det varit inspirerande för mig att få en av mina förebilder (forskaren Didier Bigo) som handledare.

Han är dock glad att de har varandra.

– Det har faktiskt, även om jag ligger lite efter i dag med tre böcker som måste läsas och två uppsatser att skriva färdiga, gått rätt bra för oss. Fast jag tror det hade varit tufft om vi inte haft varandra som stöd.

Har ni hunnit göra någonting annat än att plugga?

– På vardagarna brukar det vara fullt upp, det brukar inte bli många och på lunchen brukar jag bara hinna trycka i mig en sådan där äcklig brittisk macka med majonnäs, men på helgerna är det lugnare. Då brukar vi ge oss ut och utforska den här enorma staden.

Mer läsning

Annons