Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Gillar roliga upptåg

/
  • Lika barnslig som Kjelleman? Nja, Kjell Eriksson har en allvarsam sida också.
  • Stunderna hemma i mormors kök minns Kjell Eriksson med glädje. Där satt de tu, åt mandelmassa och filosoferade om livet.

Tv- och radiomannen Kjell Eriksson gillar att "vrida och vända på saker" och har gjort sig ett namn genom sina skämtsamma upptåg. Men han har även en allvarsam sida och kan tänka sig att bevista en Nobelmiddag utan pruttkudde.

Annons

Långt innan Kjell Eriksson medverkade i Kanal 5:s Vakna med the voice och Ballar av stål kunde man ta del av hans upptåg i P3:s satirprogram Pippirull. Genom alter egot Kjelleman intervjuade han maktpersoner som förre statsministern Göran Persson.

– Så här lät Kjelleman, säger han och imiterar en pipig barnröst innan han fortsätter med sin vanliga röst:

– Det kändes magiskt med dessa intervjuer, att bryta mot förväntningarna att det skulle vara en påläst och seriös

Kjelleman var inte precis ett blygt dagisbarn. Snarast en orädd, nyfiken, öppensinnad och ifrågasättande personlighet som gärna vände och vred på saker och ting.

– Jag tror att många skulle må bra av att stanna upp och ifrågasätta varför man går till jobbet varje dag, eller reser till samma ställe varje sommar.

Lika fullt som Kjell Eriksson omhuldar Kjellemans barnsliga sida har han en seriösare sida, framhåller han.

– Jag kan vara barnslig och galen men även föra mig väluppfostrat. Jag skulle kunna gå på Nobelfesten utan pruttkudde. Samtidigt skulle det kittla att ställa till det lite. På något vis ligger det i min natur att vara busig, säger han och hänvisar till mor och mormor, vilkas djävlar anamma och sätt att ta livet med en klackspark gav styrka under uppväxten.

– Jag hade 30 kilos övervikt och fick av många höra hur tjock jag var, att jag inte dög.

Hemma i mormors kök hördes emellertid inga tillmälen. Där satt de tu, åt mandelmassa och filosoferade om livet.

– Samtalen pendlade mellan humor och allvar. Inte sällan talade hon om morfars död. Både allvarligt och skämtsamt, som att sist hon såg morfar låg han i frysen som en annan fiskpinne. Vi skrattade. Det var befriande. I denna stund var alla små bråk oviktiga. Jag försöker fortfarande att ha den här inställningen: Att njuta av nuet och inte haka upp mig på småbekymmer. Det måste jag jobba med.

Förvisso drömde han om teater och film och gick även på Södra Latins teaterlinje, men kärleken till radio tog till slut överhanden. Det har en förklaring.

– Radio var min bästa vän. Den väntade på mig varje dag när jag kom hem från skolan. Jag tänkte att om jag skulle sitta i en sådan låda skulle folk lyssna på mig utan att tänka på mitt utseende.

Många år efter sin radiodebut fick han ett mejl från en cancersjuk kvinna som berättade att hon lyssnade på honom medan hon låg i magnetkamerans rör.

– Det är bästa beviset på att mina skämt betyder mycket för folk. Livet är för kort för att ha det tråkigt, säger Kjell Eriksson.

Eyal Sharon Krafft/TT Spektra

Mer läsning

Annons