Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Fina minnen från Gullänget

/

"Att ha planer för framtiden gör att man känner sig ung", säger Christa Zejda, som fyller 70 år lördag den 14 september.

Annons

En god hälsa är något som hon strävar efter, men det är förstås inte "gratis".

– Att vara vid god hälsa är prio ett för mig, men man får jobba på det. Jag tränar mycket och cyklar vart jag än ska, för det är lättare att komma fram i sta'n och man slipper p-böter, säger hon.

Zejda kom tillsammans med sin familj till Sverige 1948.

– Jag tillhör ju de tidiga invandrarna som kom till Sverige efter andra världskriget. Min mamma Marie, som var skräddare, berättade att det var en delegation från Röda Korset och Hägglund & Söner som kom till Wien och erbjöd min pappa Viktor jobb. Han var utbildad el-ingenjör och sa då "att det inte var svårt att tacka ja, när man fick komma till paradiset". Hela Europa var ju sönderbombat och många släktingar led stor nöd.

Christa Zejda berättar vidare att först kom familjen till Landskrona och sedan gick färden till Svedje, Björna.

– Efter cirka ett år flyttade vi till Skortsed, Arnäsvall. Pappa fick närmare till jobbet och jag började första klass i Arnäs folkskola. 

En kort tid därefter flyttade familjen till Gullänget och en lägenhet i de nybyggda Stiftelsehusen.

– Jag har mycket glada och positiva minnen från min uppväxt i Gullänget.

Som sextonåring började Christa jobba som barnflicka i Lidingö, för att sedan utbilda sig vid Hampnäs folkhögskola. Därefter blev det jobb på Sidsjöns sjukhus i Sundsvall.

– 1965 blev jag skåning och fick prata mycket engelska, då jag inte förstod skånskan. Jag har blivit kvar i Skåne, har fått tre söner och tre barnbarnspojkar som jag försöker att umgås med så mycket som möjligt, säger Christa Zejda.

Mer läsning

Annons