Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Skillnader i sjukhusens hjärtvård

Annons

Det är fortsatt stora skillnader i hjärtvården mellan landets sjukhus, visar Hjärt-Lungfondens senaste hjärtrapport.

Och risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdom är högre i mindre välbeställda områden.

Allt färre drabbas av hjärt-kärlsjukdom i Sverige men för dem som bor i mindre ekonomiskt välbeställda områden eller har låg utbildning är risken högre, enligt Hjärt-Lungfonden. Fonden vill se en nationell strategi för att minska skillnaderna mellan olika samhällsgrupper.

Generellt blir hjärthälsan bättre i Sverige, men det finns områden där det blir sämre. Till exempel får fler yngre kvinnor och män stroke, och hjärtinfarkter ökar bland yngre kvinnor med enbart grundskoleutbildning.

Det finns alltså stora socioekonomiska skillnader i hjärthälsan, vilket är oroande, konstaterar Hjärt-Lungfonden i sin rapport.

Det är vanligare med stroke och hjärtinfarkt om man har kort utbildning. Och får man en hjärtinfarkt så är det också större risk att dö när man har kort utbildning, säger Ulrica Klettner, projektledare för Hjärtrapporten.

En stor pilotstudie som genomförts i Göteborg visar att hjärt-kärlsjukdom är dubbelt så vanligt i socioekonomiskt svaga områden. Det är också tre gånger så vanligt med diabetes, som är en risk för att få hjärtsjukdom.

Det betyder att det är väldigt många människor som inte fått del av den här goda utvecklingen som har varit inom vård och forskning. Det betyder också att det är väldigt många människor som riskerar att insjukna eller dö i förtid i hjärtsjukdom, säger Klettner.

På Socialstyrelsen är man väl medveten om problemet. 2011 kom nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder som man nu försöker implementera i sjukvården, berättar utredaren Björn Nilsson.

Tillsammans med SKL görs också öppna jämförelser av vården mellan olika landsting för att belysa frågan.

Men till stor del handlar det om livsstilsfrågor, vilket kanske är lika mycket en samhällsfråga som en hälso- och sjukvårdsfråga, säger Björn Nilsson.

Det är svårare att komma åt det här med livsstilsfaktorerna hos friska personer, än vad vad det är med en patient som redan har haft en infarkt.

Hjärt-Lungfondens rapport konstaterar att sjukhusen måste bli snabbare på att ge kärlöppnande behandling vid allvarliga hjärtinfarkter och att den förebyggande vården efter hjärtinfarkt måste bli bättre.

Trots att trombolys, behandling som löser upp en blodpropp, kan ha stor effekt vid en stroke är det ännu inte många som får den behandlingen.

Under 2011 var det omkring var tionde patient med hjärninfarkt som fick trombolys, visar Hjärt-Lungfondens hjärtrapport.

Kronobergs län toppar listan över var hjärninfarkt behandlas med trombolys. Där fick närmare 16 procent av patienterna med hjärninfarkt det. Jämtland ligger i botten med drygt fyra procent.

Det skiljer också mycket mellan olika landsting i hur snabbt trombolys sätts in efter att en patient anlänt till sjukhuset.

Hjärtrapporten visar att Västerbotten är snabbast med 33 minuter. I Blekinge och Halland tar det längst tid, 94 minuter.

Fakta: Hjärt-kärlsjukdom

Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken både i Sverige och utomlands. 38 procent av dem som avled 2012 gjorde det till följd av sjukdom i hjärta och kärl. 1,4 miljoner svenskar beräknas leva med hjärt-kärlsjukdom i dag. De samlade kostnaderna för hjärt- och kärlsjukdom beräknas till mer än 60 miljarder om året.

I årets rapport konstateras också att diabetes blir allt vanligare, vilket riskerar att leda till ökad hjärt-kärlsjukdom. Över hälften av de som drabbas av hjärtinfarkt har diabetes eller förstadier till sjukdomen. Infarkten blir även ofta allvarligare för diabetessjuka än för andra och skadan på hjärtat blir värre.

Mer läsning

Annons