Annons
Vidare till allehanda.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Screening räddar kvinnoliv

Den första april höjer landstinget Västernorrland avgiften för den gynekologiska cellprovtagning som påvisar förekomsten av cellförändringar i livmodern som leder till livmoderhalscancer. 200 kronor istället för 150 ska det kosta. En enhetlig patienttaxa är målet.

När det gäller en annan cancerförebyggande undersökning för kvinnor, mammografin som är en screening för bröstcancer, händer det rakt motsatta. Här slopas avgiften helt i sommar.

Här har vi två förebyggande tester som båda spelar avgörande roll för möjligheterna att framgångsrikt förebygga och bota cancer hos kvinnor – och ändå landar avgifterna så olika.

Det beror på att pengarna för att täcka patientavgifterna för mammografin kommer från staten. Det är öronmärkta pengar i den senaste budgeten – tillsammans med bland annat kostnadsfria läkemedel för barn och en avgiftsbefriad öppenvård för alla över 85 år från 2017.

Landstinget får alltså extrapengar för just dessa åtaganden – och det är förstås bra eftersom vi vet att förebyggande hälso- och sjukvård sparar pengar på sikt.

Men är det rimligt att någon ska sitta på central nivå och bestämma över vårdprioriteringar som kanske borde se olika ut i varje enskilt landsting?

Och sen var det ju detta med att avgiftsbefria ett viktigt prov och samtidigt höja priset på ett annat prov där tillgängligheten och den tidiga upptäckten är precis lika viktig för framgångsrik behandling.

Visst, man skulle kunna hävda att 200 kronor i sammanhanget är lite pengar. Både mammografi och cellprovtagning görs för de flesta kvinnor bara vartannat år.

Men när avgiftsfrågan behandlades av den borgerliga landstingsledningen under förra mandatperioden berättade vårdpersonal om hur de såg den relativt blygsamma avgiften som en förklaring till varför många kvinnor uteblir trots kallelse till cellprovtagning.

Dåvarande överläkaren på mödrahälsovården i landstinget, Carin Nilses, berättade att avdelningens besöksstatistik visade att kvinnor som kallas till cellprovtagning före löneutbetalningen mer sällan kommer än de som kallas efter löneutbetalning. Och då handlade det ”bara” om 150 kronor.

Hälsovård är redan utan att blanda in patientavgifter en klassfråga och de mest kostnadskänsliga patienterna är de som råkar mest illa ut. För varken cellförändringar i livmodern eller brösten ger tydliga symtom förrän förändringarna är långt gångna. Utan screening riskerar kvinnor söka hjälp för sent.

Studier visar att cellförändringar i livmodern som upptäcks redan vid ett cellprov svarar utmärkt på behandling, men att prognosen försämras drastiskt för kvinnor som väntar med att uppsöka vård tills de börjar få symtom. Ett liknande förhållande gäller mammografin.

Men i jämförelse med bröstcancer, den vanligaste formen av cancer för kvinnor, drabbar livmodercancer få. Över 9000 fall årligen mot 450. Så måste man välja att avgiftsbefria en provtagning framför en annan är valet enkelt. Men det måste man ju inte.