Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Sänkt lön en lösning?

Sex av tio kan tänka sig att sänkt lön för att få behålla jobbet skriver Dagens Nyheter. Men det var inte frågan.

Annons

400 000 arbetslösa. Tiotusentals varslade. 1,4 miljoner av de som i dag har jobb står utanför a-kassan – 700 000 fler än när den borgerliga regeringen tillträdde. 152 000 arbetslösa har i dag ingen ersättning från a-kassan – av de arbetslösa som har det får bara en av tio ut 80 procent av sin tidigare lön.

Låter det som en desperat situation så hör du alldeles rätt. Och desperation får människor att ibland agera överilat.

Enligt Dagens Nyheter skulle sex av tio svenskar vara villiga att gå ner i lön om det var alternativet till att bli uppsagd. Så klart, skulle man kunna tillägga utan att behöva dyka djupare i siffrorna.

Det är ju bara att titta på sammanställningen ovan för att inse att arbetslöshet för de flesta innebära en allvarlig privatekonomisk kris.

För en enskild skulle lönesänkning i vissa lägen kännas som det spontant rationella beslutet: Gå ner 20 procent i lön - eller förlora jobbet och behöva sälja av bil och hus innan du kvalificerar dig till socialbidrag.

Valet kan tyckas simpelt. Men som TCO:s chefsjurist Samuel Engblom formulerade det: "Att många kan tänka sig att gå ner i lön för att rädda jobbet är en anledning till att det inte ska gå att göra på individuell nivå."

En sådan lönesänkning blir nämligen i så fall starten på ett lönerace mot botten där enskilda arbetare underbjuder varandra. Eller på fackspråk: åt helskotta med det fackliga löftet om att enas om ett pris på arbetet och lova varandra att inte gå under det.

En som fick känna på fackligt missnöje över att ha vandrat på gränsen till det löftet är S-ledaren Stefan Löfven när han som IF Metall-ordförande förhandlade fram ett krisavtal med arbetsgivarna 2009 om att tillfälligt sänka lönerna (och i motsvarande grad sänka arbetstiderna) för att rädda medlemmarna undan stora uppsägningar.

Det visar sig vara avtal av denna sort som detta de sex av tio tillfrågade i DN:s undersökning i själva verket fått ta ställning till och som DN lite väl fult definierar som att "sex av tio är redo att sänka lönen för att rädda jobbet". Tillfälliga avtal som fryser eller sänker löner tillfälligt och ibland, som i IF Metall-fallet, kompletteras med någon form av utbildningssatsning är inte riktigt samma sak.

Fackförbundet Unionen kommenterar på sin blogg unionenopinion.se att DN inte heller ger en rimlig bild av verkligheten eftersom man ingenstans presenterar de långtgående konsekvenserna av sänkt lön, även tillfälligt: lägre pensionsgrundande lön, risk för lägre sjukersättning/sjukpension, lägre föräldrapenning – och lägre a-kassa, inkomstförsäkring och avgångsersättning om du trots uppgörelsen förlorar jobbet.

Sen kan man förstås fråga sig varför en stor tidning väljer att lyfta – och felvinkla – en sån här undersökning precis när arbetsmarknadens parter sitter i avtalsförhandlingar. Slumpen?