Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Sänkt krogmoms - ett dyrt och ineffektivt branschstöd

Ordförande i krögarorganisationen Visita är förra Centerledaren och näringsministern Maud Olofsson. De kampanjar nu stenhårt mot Socialdemokraternas förslag att återställa krogmomsen från tolv till 25 procent.

Annons

Lika intensivt kampanjar Olofssons efterträdare Annie Lööf för att skydda ett dyrt och onödigt branschstöd. Sällan har Alliansen och en näringslivsorganisation gått så hand i hand mot ett S-märkt förslag.

Nu har Visita frågat sina medlemmar vad de tycker om förslaget att höja restaurangmomsen. Krögarna varnar för att flera anställda tvingas sluta och att de inte genomför planerade nyanställningar.

Deras svar förvånar inte. Så klart att de är rädda för att deras vinstmarginal ska krympa och att de därför tar till ett hot som de tror går hem hos folk.

Finansminister Anders Borg hänger naturligtvis på. ”Jobben hotas för att bygga ut bidragen”, säger han i en kommentar till Visitas undersökning.

Men Alliansens momssänkning är ett riktat branschstöd, en form av bidrag, till en bransch som inte är i kris. Att gå ut och äta på restaurang har under en längre tid blivit allt mer populärt. Det märks inte minst nu i sommar med överfulla uteserveringar både här och där.

Regeringen lovade att den sänkta momsen också skulle sänka priserna. Nu blev det inte så mycket av det, bara var tredje restaurang gav tillbaka en del av förtjänsten till gästerna. Bäst var hamburgerkedjorna.

Men nu när Socialdemokraterna planerar att ta bort momsrabatten kommer gästerna minsann att få betala, hotar krögarna. Om momsen höjs med 13 procentenheter höjs priserna med minst tio procent, säger till exempel Karin Fransson, känd kock från både radio och tv, som driver Hotell Borgholm på Öland.

Linus Forsberg, vd för restaurang Eriks Gondolen i Stockholm, tar i mer och skulle behöva höja priserna runt 15-20 procent

Det bekräftar återigen att det är vinstmarginalen och inte personalen som krögarna värnar mest.

Konjunkturinstitutet räknar med att den sänkta restaurangmomsen har gett 4 000 nya jobb. Andra kalkylerar med att sänkningen har gett betydligt mindre effekt.

Kanske hade jobben kommit till ändå när människor väljer att ändra sin konsumtion och lägga mer pengar på restaurangbesök.

Det enda vi säkert vet att det har kostat staten 5,4 miljarder kronor. Det betyder att varje nytt jobb som kock eller servitris har subventionerats med 1 350 000 kronor av staten.

Pengarna kunde ha använts betydligt bättre inom till exempel skolan eller sjukvården. De hade räckt till 10 000 lärarlöner eller lika många sjuksköterskor.

Så vad väljer du?