Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Sagas hörsel kom inte tillbaka

Döva Saga Heneryd, 7 år, i Härnösand opererade in cochleaimplantat för fyra år sedan.

Läkarna lovade att hon skulle bli hörande efteråt.

Så blev det inte. Hon kan bara uppfatta enstaka ljud och höga toner.

– Jag reagerar mot att sjukhusen framställer cochleaimplantat som ett tekniskt underverk och inte upplyser om baksidan. Alla blir inte hörande, säger mamma Jenny Heneryd.

Annons

Saga lider av en cp-skada och är döv sedan födseln. För ett år sedan genomgick hon en höftledsoperation som hämmat henne än mer. Men att hon är rullstolsburen märks knappast. Det är en strålande vacker sommardag, sommarblomstren har plockats fram på uteplatsen och Saga sprudlar av energi när hon krypande tar sig fram på gräsmattan.

Saga var bara två år när hon, som de flesta döva barn idag, fick cochleaimplantat opererat på Karolinska sjukhuset i Huddinge. Familjen invaggades i tron att Saga skulle bli hörande efteråt och så småningom kunna gå i vanlig skola.

– Det var ingen, varken läkare eller annan personal, som informerade oss om baksidan. Att barnet inte blir hörande, utan snarare hörselskadat. Och att det behöver teckenspråket för alla situationer i livet även i framtiden, säger pappa Mattias.

En del barn kan efter operationen tolka ljud så att de klarar att kommunicera på talat språk. För andra fungerar det mindre bra. Saga kan uppfatta vissa ljud, men inte alla. Den första tiden blev hon stressad av höga toner.

På förskolan placerades hon tillsammans med andra jämnåriga där ingen behärskade teckenspråket fullt ut. Det var en kakofoni av höga toner som hon skulle lära sig att tolka. Hemma kämpade Mattias och Jenny på oförtrutet med ljud- och talträning på läkarnas inrådan.

– Till slut gav vi upp och fokuserade helt och fullt på teckenspråket. Det är hennes första språk och det var en lättnad att acceptera det. Saga har stor hjälp av sitt implantat, men det är långt ifrån tillräckligt, menar Jenny.

Mattias och Jenny reagerar mot att föräldrar till döva barn får så ensidig information om cochleaimplantat och talad svenska.

– Det finns en rädsla hos oss att samhället vaknar upp om några år och inser vad de missat när de lyssnat på läkare och organisationer som Barnplantorna och valt bort teckenspråket. Är det verkligen för barnets bästa man placerar sina hörselskadade barn i den vanliga grundskolan, många får en känsla av utanförskap vid lek och stoj, säger Jenny.

För Saga blev det en vändpunkt när hon fick dispens att flytta från förskola till Kristinaskolan tillsammans med andra döva barn. Hon har bekantat sig med sina nya klasskamrater och ska börja första årskursen till hösten. På Kristinaskolan har hon fått tillbaka självförtroendet och - utvecklat språket.

– Det räcker inte att lära sig teckenspråk när man är liten – man behöver lära sig det genom hela skoltiden så att språket följer den intellektuella språkutvecklingen, säger Mattias.

Nu finns en oro för att Kristinaskolan tvingas till ytterligare neddragningar när allt fler föräldrar väljer att placera sina hörselskadade barn i vanliga skolor.

– Det är jätteviktigt för Härnösand att Kristinaskolan finns kvar även i framtiden och jag tycker nog att kommunen inte slagits tillräckligt för skolan med tanke på alla orosmoln som finns just nu, säger Mattias Heneryd.