Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Så ska Sverige slippa utsläpp

Annons

Mindre utsläpp från transporter och industri, skärpta krav på bilar och fler naturreservat. Så kan Sverige nå utsläppsmålen, inga nettoutsläpp 2050, enligt Naturvårdsverkets underlag.

Men miljöpartiet är kritiskt till hur uppdraget har formulerats.

Det är möjligt att ställa om till ett samhälle utan nettoutsläpp av växthusgaser till 2050. Kraftigt minskade utsläpp är den viktigaste förutsättningen för att nå målet, sade Naturvårdsverkets chef Maria Ågren när hon överlämnade underlaget Färdplan 2050 till miljöminister Lena Ek (C).

De stora utmaningarna är enligt verket att ställa om och minska utsläppen från transporterna och industrins processer. För att ställa om transportsektorn krävs enligt verket flera styrmedel, däribland fortsatt skärpta EU-krav på motorfordon.

Om vi ställer om transporter finns även andra stora vinster att hämta, som bättre miljö och mindre buller, säger projektledaren Tom Hedlund på Naturvårdsverket.

Naturvårdsverket betonar att Sverige också behöver utnyttja så kallade kolsänkor, där skog och mark absorberar koldioxid. Där föreslås ökad takt för att bilda naturreservat, vilket kan förstärka den svenska kolsänkan.

Ett annat sätt är att köpa utsläppsrätter från utlandet, men det bör enligt verket bara vara ett komplement till reella utsläppsminskningar.

Det ska bli väldigt spännande att ta del av materialet, säger Lena Ek, som flera gånger påpekar att hon inte sett Natuvårdsverkets underlag på förhand.

Verket har tagit fram olika scenarion för utvecklingen av bland annat växthusgasutsläppen fram till 2050 och har analyserat kostnadseffektiva styrmedel för att nå visionen att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp 2050.

Enligt Lena Ek finns det en bedövande majoritet för de svenska klimatmålen i riksdagen.

Enligt Ek ska underlaget nu diskuteras i en referensgrupp där bland andra alla industrigrupper är företrädda.

Det kan ta det ett steg längre, säger hon.

Industrin och transportsektorn står tillsammans för nästan 65 procent av de svenska utsläppen.

Naturvårdsverket räknar inte med att industrin står för några större utsläppsminskningar alls förrän 2040.

Industrin kommer att göra och gör hela tiden aktiviteter även fram till 2040, och därefter också. Men för de stora utsläppskällorna inom industrin krävs vissa former av teknikutveckling för att kunna åstadkomma de stora minskningarna. Det kommer att ta tid innan de nya lösningarna kan börja effektueras, säger Maria Ågren.

Miljöpartiet riktar kritik mot hur uppdraget till Naturvårdsverket formulerats - att ta fram ett scenario med noll nettoutsläpp, i stället för noll utsläpp. Det leder till "kreativ bokföring", tycker klimatpolitiska talespersonen Helena Leander.

Man räknar med osäkra minskningar och upptag som man då kan kvitta mot att fortsätta med ett fossilberoende som vi helt måste komma bort ifrån.

Hon nämner de beräkningar som gjorts med så kallade kolsänkor, som innebär att till exempel skog tar upp och binder koldioxid.

Naturvårdsverket har inte ens fått räkna på ett alternativ med noll utsläpp. Hade man fått ett sådant uppdrag tror jag att man hade kommit fram till ett annat förslag. Då hade det blivit viktigare att man har ordning och reda i klimatpolitiken, att man är överens om hur man får räkna på sänkor och utsläppshandel och att man då faktiskt är skyldig att följa upp med styrmedel som lever upp till målen. Nu gör man inte riktigt det, säger Helena Leander.

Även Naturskyddsföreningen och Greenpeace riktar kritik mot rapporten. Greenpeace anser att det är fel att Naturvårdsverket räknat med bibehållen kärnkraft och Naturskyddsföreningen tycker att incitamenten för att minska de inhemska utsläppen blir för svaga om man räknar med kolsänkor och handel med utsläppsrätter.

Men projektledaren Tom Hedlund betonar att det är utsläppsminskningar i Sverige som är den centrala delen.

De är definitivt viktigast. Upptaget - sänkan - i skog och mark får ses som ett komplement och handeln med utsläppsrätter är för att få flexibilitet mot 2050.

Mer läsning

Annons