Annons
Vidare till allehanda.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Så ska framtiden byggas i Härnösand – "Vi har ett extremt tryck på bostäder"

Varierad arkitektur i samklang med naturen, försiktig förtätning med gångavstånd som mått, en övre gräns för tillväxt och hus byggda av lokala råvaror. Tomas Frejarös vision av framtidens Härnösand handlar både om inre och yttre värden – och varför inte ett åttavåningshus på Kronholmen?

– Trähus? Javisst, det är en jättebra idé. Nuförtiden är själva materialen i nybyggen den del som belastar miljön mest och i motsats till de andra alternativen är ju trä förnyelsebart och finns i stora mängder överallt här i Norrland.

Inte oväntat är miljöomställning en väsentlig del när Tomas Frejarö (MP), ordförande i Härnösandshus, pratar om framtiden.

– Byggindustrin släpper ut en hel del koldioxid, men bygger vi i hållbart i trä kan vi istället skapa koldioxidsänkor. Välbyggda trähus kan stå i flera hundra år och under den tiden lagrar de koldioxiden som träden tog upp när de växte. Vi ska inte heller glömma den ekonomiska boomen i Västernorrland under sågverksepoken. Lokala byggmaterial, lokala byggindustrier – det är klimatsmart och skulle ge massor av jobb.

En av hans uppgifter är att se till att Härnösand blir en attraktiv kommun att bo i; just nu byggs till exempel ett femvåningshus som ska stå inflyttningsklart i augusti nästa år.

– Vi har ett extremt tryck på bostäder. Vårt nya hus blev fulltecknat på några veckor – över ett år innan inflyttning. Och ju mer centralt lägenheterna ligger, desto snabbare hyrs de ut, säger han.

– Att ha gångavstånd till stadskärnan är en viktig faktor. I en stad som Härnösand finns många gamla industriområden i centrala attraktiva lägen. Kronholmen till exempel – det är en väldig poäng att försöka få in fler människor på den ytan.

Tomas Frejarö ser gärna fler höga hus i Härnösand – men inte för många eller för tätt. Han pekar på den böljande horisonten som omger staden – backe upp och backe ned, med havet som ständig resonansbotten.

– Arkitekturen kan vara lika varierad som lanskapet. Att accentuera vissa platser med högre byggnader behöver inte vara fel, om det finns ett intresse av att bo där, samtidigt som det behövs en blandning av hustyper.

Han nämner Uppsala som ett dåligt exempel, där inga hus får nå högre än upp till sockeln på slottet.

– Man tenderar att ta varje grönyta och bygga husen till exakt samma höjd. Det har gett en väldigt död stadsbild. Jag tycker det vore olyckligt om vi i Härnösand tolkade vårt riksintresse på samma sätt, säger han.

Uppe i Spiran har man fri utsikt åt alla håll. Tomas Frejarö pekar ut några av utropstecknen.

– Man slås av alla torn som finns – Tobaksmonopolet, Landgrensskolan. Jag skulle vilja bygga åtta våningar på Kronholmen, det skulle sitta fint i en redan varierad stadsbild. Man kan utnyttja havet och naturen när man bygger, det kan bli en naturupplevelse bara att titta ut genom fönstret.

Härnösand har en historia som handelsstad – en grundpelare i de flesta stadsbildningar. Men handelsmönstret är i snabb förändring.

– Vi har fått nya rörelsemönster med bilar, samtidigt som det finns behov av handel i stadskärnan. Vårt köpcentrum Ankaret är unikt på så sätt att det ligger inne i stan. Den uppfattning jag får höra från centrumhandeln är att Ankaret visserligen lockar kunder, men i ännu högre grad till Härnösand. Sammanlagt är det nog mer positivt än negativt för handeln kring Stora torget.

Birsta, däremot, är en annan femma.

– När folk väl har satt sig i bilen är det inte längre så hög tröskel att åka vidare till exempelvis Birsta. Det är ett av skälen till att det är så viktigt för en levande stadskärna att det finns en tillräcklig mängd människor som har gångavstånd.

Med kommunal biogasanläggning, ett framgångsrikt solenergiföretag, fossilfri kollektivtrafik och snart en position som laddstolpetätast i Sverige ligger Härnösand i bräschen när det gäller miljöteknik.

– Det var många som inte trodde på oss när vi ville göra en kommunal biogasanläggning. Men småskalighet har ofta en poäng och HEMAB kommer att producera biogas långt innan d som förespråkat mer storskaliga lösningar. Det borde vara fullt möjligt att producera biogas på liknande sätt i andra kommuner som Kramfors och Sollefteå. En annan intressant idé är hur man kan integrera jordbruket och dess produkter i biogasproduktionen och energikretsloppet. Maskinerna och vallgrödorna finns ju redan och i en lokal biogasfabrik kan de få en ny avsättning.

Härnösand är en liten stad. Och Tomas Frejarö tror inte på tesen att städer nödvändigtvis behöver bli större och större.

– Inom kulturgeografin talar man om en gräns på ungefär 200 000 invånare. Växer en stad över den storleken tappar den kontakten och samspelet med naturen som omger den., säger han.

– Att bo några tusen människor är resurssnålt, men när en stad blir för stor blir den snarare en sorts resursslukande cancersvulst. På kort sikt kan tillväxten av megastäder framstå som dynamisk, men den kan liknas vid en sockerchock. Priset för tillväxten får någon annan alltid betala, en utsugen landsbygd eller skövlade naturresurser - inte sällan på andra sidan jorden där vi inte upplever det direkt, men ibland indirekt genom exempelvis flyktingströmmar.

– Det är viktigt att städer har en begränsad storlek så man kan se sammanhangen och behålla en koppling till den omgivande landsbygden och landskapet. I Härnösand har vi absolut plats för fler invånare, men att bli så stora som möjligt är inget självändamål.

Och när befolkningen ökar behövs stadsarkitekterna mer än någonsin.

– Marknadskrafterna har fått styra väldigt fritt på många ställen. Samtidigt som man ser en otrolig opinionsbildning och debatt när det ska byggas. Folk är väldigt intresserade, och det är ju oerhört roligt.

* * *

Läs mer om kultur och följ Ångermanlands kulturredaktör Katarina Östholm på Facebook

Vår stad: Sluta stadsplanera – det är dags att bygga ett helt Sverige

Vår stad: Vad händer när köpladorna tar över?

Vår stad: Nu är vinnaren klar - här är det vackraste huset i Ångermanland