Annons
Vidare till allehanda.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Risker för naturskador ökar – vi måste hjälpas åt och kommunerna måste klimatanpassa sig bättre

Kommande klimatförändringar kan göra det omöjligt att försäkra fastigheter i utsatta områden. Vilka risker är kommuner, fastighetsägare, privatpersoner villiga att ta? Svensk försäkring och Svenska miljöinstitutet presenterade den 8 juni en lista över hur väl kommunerna arbetar med klimatanpassning. Kommunrankingen visar hur olika förutsättningar kommunerna har att bedriva klimatanpassning. Vi kan se en stor skillnad i resultatet mellan bäst och sämst rankade kommuner i Västernorrland.

Läs också: Vattenbristen beror inte på höga temperaturer - ingen anledning att bli vegan

Som experter på risk ser vi ett stort behov av samverkan och regionala insatser. Vi på Länsförsäkringar Västernorrland kan spela en viktig roll i att bidra med kunskap och hjälp i det viktiga klimatanpassningsarbetet i länet.

Sett över en tioårsperiod har naturskadorna ökat kraftigt vilket medfört höga kostnader för samhället, privatpersoner och försäkringsbolag. I länet har vi de senaste åren upplevt två omfattande stormar som orsakade stora skador: Dagmar 2011 och Ivar 2013. Med ett varmare klimat ökar risken för extrema väderhändelser – till exempel torka med vattenbrist, kraftig vinternederbörd med ökade skaderisker och skyfall som orsakar översvämningar. Vattnet behöver ta vägen någonstans vilket måste tas med i stadsplaneringen. Långvarigt och kraftigt regn leder också till rasrisker, det har vi sett exempel på både vid Sollefteås nipor och längs Selångersån i Sundsvall.

Sundsvalls kommun arbetar föredömligt med förebyggande åtgärder, vilket placerat dem på en hedrande 13:e plats i kommunrankingen gällande klimatanpassning. Men alla kommuner i Västernorrland behöver höja beredskapen och vara beredda på såväl vattenbrist som värmeböljor och skyfall.

Läs också: Kommunal vegonorm i offentlig sektor behövs mot vattenbrist

Risken för skogsbränder ökar markant eftersom säsongerna för gräs- och skogsbrand i länet lappar över varandra mer och mer. Skogar nära bebyggelse behöver brandsäkras, genom att till exempel plantera rätt typ av träd och vi behöver anpassa skogsbruket i länet till de helt nya förutsättningarna som råder. Planering och åtgärder behöver samordnas mellan kommuner och län för att förbereda Västernorrland för ett förändrat klimat.

Ett sätt att samordna arbetet är att skissa på scenarier: Vilken beredskap finns i kommunerna vid till exempel storm, skogsbrand, skyfall, svår torka eller vid en långvarig värmebölja? Hur ska vi planera vårt samhälle? Var kan vi bygga så att våra bostäder inte riskerar att hamna under vatten? Ska åkermark bebyggas? Länsförsäkringar Västernorrland har funnits sedan 1844. Vår verksamhet bygger på en ursprunglig och enkel idé om att människor ska hjälpa varandra när något händer. Vi är experter på att förutse risker och vi delar gärna med oss av vår kunskap om hur de kan förebyggas.

Läs också: Flytta Naturvårdsverket till Sollefteå - för att locka hit fler människor

I varje kommunalt beslut som berör stadsplanering och klimatanpassningsåtgärder är det viktigt att tänka på att byggnader och infrastruktur ska vara försäkringsbart och skyddat även om 25 eller 100 år. Varje skada vi kan undvika är en vinst för miljön och västernorrlänningarna. Klimatanpassningsutredningen visar tydligt att klimatförändringarna kommer att få konsekvenser för våra samhällen. Vi behöver vara förberedda och vi behöver hjälpas åt. Vi i Länsförsäkringar Västernorrland kommer att ställa upp i minst 170 år till.

Mikael Bergström

Vd, Länsförsäkringar Västernorrland

Mikael Schéele

Naturskadesamordnare, Länsförsäkringar Västernorrland

■■ Läs och kommentera insändare på Ordet fritts Facebooksida .

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel