Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Risk för oegentligheter på UD

Annons

Risken finns att oegentligheter har förekommit i biståndshanteringen på utrikesdepartementet, konstateras i ett tidigare hemligt internt dokument.

Inga bevis för att oegentligheter förekommit presenteras, däremot att "det föreligger risker generellt inom UD som inte framstår som fullt ut identifierade och hanterade". Utvärderaren tillägger att "den som har mycket uppsåt behöver ibland bara lite tur också. . ."

För några veckor sedan rapporterade Svenska Dagbladet om en intern UD-rapport från september om den del av biståndet som sköts av UD - 12 miljarder kronor per år. Runt 70 bidragsärenden från de senaste åren granskades och i två tredjedelar av dem fick kontrollen av dem helt underkänt.

En bilaga om risken för oegentligheter förblev dock hemlig - tills nu då TT fått ta del av den i maskat skick.

"Attesträtt (befogenhet) i UD verkar inte alltid vara begränsad (...) - om så inte är fallet har man som attestant i princip obegränsad dragningsrätt på statens checkräkning", skriver utredaren.

Attityden kan också förbättras, anser han och citerar bland andra en budgethandläggare som sagt: "Här kan inget hända", samt en gruppassistent som tyckte att "Du ska inte vara så misstänksam".

Utredaren ser en risk med att en och samma person ibland på UD kan attestera, verkställa och följa upp utbetalningar.

Några problem beskrivs som "generella": att vissa enheter inte dokumenterar sina avstämningar och undviker att redovisa dem för cheferna. Chefer "förstår med stor sannolikhet inte alltid" vad de godkänner.

Jag tycker att det ser mycket illa ut, säger Häckner, professor emeritus i företagsekonomi, om bilagan.

Det står klart, anser han, att det man kallar internkontrollsystem inte har fungerat.

Sammantaget kan man säga att det är nog ingen som säkert kan veta om det redan har förkommit oegentligheter.

UD:s expeditionschef Fredrik Jörgensen vill inte tolka bilagan från utredaren som särskilt kritisk.

Han utgår från ett antagande som innebär att man i flera led skulle ha ett kriminellt uppsåt och slår sig samman med andra. Då skulle det finnas teoretiska möjligheter att kringgå våra system. Men han säger inte att så har skett eller att det finns risk att så sker.

TT: Han pratar ju ändå om vissa generella brister inom UD - enheter som inte avstämmer, chefer som inte vet vad de godkänner. Det är väl ändå ett uttryck för att det finns ganska stora risker?

Det får stå för honom. Men det här görs med stor seriositet och det här tas på stort allvar av våra chefer, säger Jörgensen.

TT: Vet man så säkert att systemet inte har kringgåtts? Finns det inte skäl titta närmare på dessa generella brister?

Nja, han har inte gjort sannolikt att systemet som vi har är särskilt sårbart, man kan också säga han stresstestat det.

Riksrevisionen beslutade i september, innan den interna UD-rapporten blev känd, att den skulle granska UD:s så kallade multilaterala bistånd till FN, Världsbanken och andra internationella organisationer. Det var inte föranlett av misstankar om att det missköts enligt Anna Hansson, ansvarig vid Riksrevisionen för granskning av biståndet, däremot att det är angeläget.

Det är väldigt mycket pengar det handlar om och det är väldigt viktigt att de här pengarna hanteras på ett bra och effektivt sätt. Det är också en profilfråga för Sverige internationellt sett och då är det ju väldigt viktigt att pengarna verkligen når dem de ska nå, säger hon.

En förstudie pågår just nu inför den större granskning som väntar nästa år.

Mer läsning

Annons