Annons
Vidare till allehanda.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Regeringen smiter från FN-åtagande att skydda biologisk mångfald

Hösten 2010 ställde sig Sverige och en majoritet av världens länder bakom en global räddningsplan för arter och ekosystem, den s.k. Nagoyaplanen. I förra veckan deltog Lena Ek på FN:s uppföljningsmöte om hur planen ska genomföras . I en debattartikel (Allehanda 17 oktober) ställer sig miljöminister Lena Ek frågan om hur andra länder tänker genomföra planen. Vi vill ställa samma fråga till regeringen - när ska Sverige påbörja arbetet med räddningsplanen?

Miljöminister Lena Ek pekar helt riktigt på det stora behovet att ta krafttag för att skydda den biologiska mångfalden. Detta är vad Nagoyaplanens tjugo mål syftar till och de ska vara uppnådda senast 2020. Planen innebär bland annat att minst tio procent av våra havsmiljöer och minst 17 procent av skogar, myrar, sjöar och andra naturtyper ska skyddas. Utrotningen av arter stoppas och miljöskadliga subventioner ska avskaffas.

Trots att det gått två år sedan Nagoyaplanen antogs har den svenska regeringen själv inte införlivat sitt löfte till FN om konkreta åtgärder för att genomföra planen i Sverige. Lena Ek har inte ens påbörjat arbetet med att öka andelen skyddade havsmiljöer till minst tio procent, eller de 15 procent som regeringen själv stred för internationellt. Sanningen är att det idag knappt finns något svenskt havsområde som skyddas ordentligt.

Överfiske, destruktiva fiskemetoder som bottentrålning samt övergödning har satt djupa spår i våra havsmiljöer. Bottentrål, som plöjer upp botten när redskapen dras fram, är en av de vanligaste fiskemetoderna i Sverige. Därtill har vi alldeles för många och för stora fiskefartyg som fiskat så mycket att många fiskbestånd är på gränsen till utrotning.

Men det finns havsområden kvar där miljön ännu inte helt förstörts och som är viktigare än någonsin tidigare för mångfalden, motståndskraften och produktiviteten i våra hav. Dessa områden måste därför identifieras, skyddas och helt fredas ifrån fiske, så att djur- och växtlivet får en chans att återhämta sig, vilket Sverige redan åtagit sig i Nagoyaplanen.

På pappret har idag drygt sex procent av de svenska haven ett skydd, men i verkligheten förekommer där omfattande oreglerat fiske, även destruktiv bottentrålning (Greenpeace rapport "Fult fiske", 2012). Istället för att skydda redan existerande områden samt ta fram instruktioner och avsätta resurser för hur andelen skyddat hav ska fördubblas till 2020 har regeringen nu skurit ned budgeten för havsmiljön. Det är inte acceptabelt för en regering som hävdar att den prioriterar den marina miljön.

2010 lovade regeringen att konkreta åtgärder för att nå Nagoyamålen skulle vara klara före uppföljningsmötet i förra veckan, men hittills har den inte presenterat någonting. Vi vill att Lena Ek svarar på vad hon tänker göra för att Sverige ska uppnå Nagoyaplanens mål för biologisk mångfald. Vilka omedelbara och långsiktiga åtgärder tänker regeringen vidta? När tänker hon införliva Nagoyaplanens mål om att minst 10 procent av Sveriges havsmiljöer ska skyddas samt se till att dessa områden får ett ordentligt skydd och även stängs för fiske? Och hur agerar Lena Ek för att säkerställa att alla miljöskadliga subventioner fasas ut till 2020?

Annika Jacobson, chef för Greenpeace i Sverige

Jan Isakson, havsmiljöexpert för Greenpeace

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel