Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Prioritera unga brottsoffer

Annons

Ett våldtäktsmål har nyligen avhandlats i Ångermanlands tingsrätt, där två män står åtalade för att ha förgripit sig på en minderårig flicka. En av de två männen misstänks även för ringa barnpornografibrott och för utnyttjande av barn för sexuell posering.

Det är nu rättens sak att ta ställning i skuldfrågan, men oavsett utfall förtjänar myndigheterna kritik.

Polisanmälan upprättades nämligen i mars.

År 2012.

Att gå igenom en rättsprocess, särskilt när det handlar om ett sexualbrott, är jobbigt nog för en ung målsägande och dennes anhöriga. Därför är det naturligtvis helt oacceptabelt att förundersökningen inte kunnat gå fortare och att åtal väckts så sent att rättegången hålls först nu.

Än värre blir det när man läser kammaråklagare Lisa Erikssons kommentarer till det hela. Hennes uttalanden gör att man tappar tilltron till rättsväsendet. På frågan om den utdragna tiden för ärendet går det inte att lakoniskt svara "om någon tycker att det tagit på tok för lång tid så har jag ingen annan åsikt."

Men det gör Eriksson.

En så pass erfaren åklagare som Lisa Eriksson borde veta och klargöra att det finns tydliga tidsgränser att förhålla sig till i ungdomsärenden och att dessa har överskridits. I förundersökningskungörelsen står det klart och tydligt att "förundersökning där målsäganden vid tiden för anmälan inte fyllt 18 år skall bedrivas särskilt skyndsamt". Några skäl för ett formellt undantag har Eriksson inte redovisat.

I stället förklarar kammaråklagaren att hon inte anser att det är en fara för rättssäkerheten att månader förvandlats till år, "men minnena av det som hänt blir ju inte bättre med tiden".

Erikssons resonemang är minst sagt märkliga. Självfallet är det en fara för rättssäkerheten att ett ärende likt detta drar ut på tiden. Det är ingen slump att de tre advokaterna som har varit inblandade i målet är ytterst kritiska till den långa handläggningstiden.

Försvarsadvokaterna tycker naturligtvis att det inte är acceptabelt att deras klienter ska behöva vänta i två år för en friande dom, om det nu skulle bli fallet. Och att målsägandebiträdet Thomas Hörnfeldt beskriver hanteringen av ärendet som en "skandal" är inte överraskande. Det är nämligen precis vad det är då det tar två år från polisanmälan till rättegång.

Dessvärre är långa handläggningstider i ungdomsärenden inte helt ovanligt. Brottsförebyggande rådets rapporter visar tydligt att rättsväsendets hantering av ungdomsärenden är belastat med stora brister, inte minst utifrån lagstiftarens krav på skyndsamhet.

Det finns med andra ord helt klart anledning för kammarchefen Bertil Månsson vid åklagarkammaren i Sundsvall att hålla ett enskilt samtal med sin kammaråklagare kring hennes uttalanden.

Rättsväsendets företrädare bör visa stor empati för de inblandade och inte lättsinnigt avvisa de befogade kritiska frågorna när det handlar om ett så här pass känsligt ärende.

Det skadar inte bara förtroendet för kammaråklagare Lisa Eriksson, utan för hela rättsväsendet.

Mer läsning

Annons