Annons
Vidare till allehanda.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Poolare i över 40 år – kolla in Valrossarnas tuffa dueller i badet: "Mår väldigt bra av det"


Morgonpigga babysimmare har sett dem tidigt varje lördag. Vilka är egentligen männen som spelar volleyboll med en badboll?
Svar: Morgonbadarklubben Valrossarna.

Vänföreningen Valrossarna bildades 1970. Sedan dess har de träffats varje lördag morgon för att motionera – och skratta tillsammans. Den här lördagen är inget undantag. 24 valrossar droppar allt eftersom in i bastun på Paradiset för uppvärmning.

– Ja vi kör inga konstigheter för att värma upp, säger Mats Larsson och berättar att bastuns värme får räcka.

Han säger sig tillhöra juniorerna i sammanhanget och har bara varit med i klubben i 7–8 år. Han tillhör det blå laget. För så är det, redan i begynnelsen delade valrossarna in sig i ett rött och ett blått lag.

Bengt Adam, även han i det blå laget, är den som är först ner till stora bassängen i Paradiset. Han går till klubbens förråd som är fullt av både pumpade och opumpade badbollar; randiga och prickiga och även en lila med barnfavoriten Dora upptäckaren. Men Bengt tvekar inte när han ska välja, det blir de två favoriterna.

Tillsammans med Mats sätter Bengt upp nätet, som i själva verket är ett flaggspel, över simbassängen. Med en ordförande som före detta kustjägare så har flaggorna så klart en betydelse och är man duktig på flaggspråket kan man utläsa Valrossarna.

Ordförande Lasse Ohlsson, röda laget, har varit medlem i drygt tio år. Han berättar att föreningen har 30 medlemmar men att de gärna skulle vilja vara några fler morgonbadare.

Är det bara män som är välkomna?

– Alla är välkomna. Kommer det damer startar vi en damklubb, säger Lasse.

– Då kan vi spela matcher mot varandra.

En annan viktig förberedelse innan match är att pumpa badbollarna. I dag är det Mats Larssons jobb.

– Det gäller att den är välpumpad, säger han allvarligt.

Torsten Häggström kontrollerar att de duger. Han tillhör det röda laget och har varit med i 22 år.

Är det inte jobbigt att trampa vatten i en timme?

– Första gången trodde man att man skulle dö, säger Torsten.

– Så länge man har flytförmåga går det bra, men vi ser på de äldre att den förmågan blir allt sämre. Men det är klart att de vid ytterkant och längst bak passar på att hänga och vila på kanten, säger Bengt och skrattar.

Är det viktigt att vinna också?

– Nja, det är inte så noga vem som vinner, bara man inte förlorar, säger Torsten och får skrattande medhåll.

– Det bästa är att man får en timmes motion i vattnet som är väldigt skonsamt, det påfrestar ju inte kroppen. Det här är ett bra sätt att komma i gång inför helgen. Och så får man träffa alla bekanta, säger Bengt Adam.

– Ja det är en trivselfaktor också, just den här lite galna gubbligan – det är roligt, säger Lasse Ohlsson.

Så vad är viktigast, resultaten eller gemenskapen?

– Gemenskapen. En timmes glädje. Det diskuteras och det krånglas ibland och så skrattar man, säger Bengt.

Kamratandan är stark även över laggränserna. Om någon i motståndarlaget får till en bra serve så kan även förlorarna jubla åt prestationen även om det muttras en del också.

Några går ner för stegen, men många av Valrossarna dyker ner i vattnet. Klubbens ordförande gör bomben. Snart är matchen i gång. Den serve som de flesta verkar fasa är Bertil Erkéns. Han har varit med i Valrossarna sedan start och är 86 år gammal. Fokuserat slår han i väg badbollen och tar hem poäng till det röda laget.

– Bra Bertil!

En high five och så är spelet snabbt i gång igen. Inga pauser tas under matchens gång. Valrossarna spelar i tre set och det tar ungefär en timme. Det är en jämn kamp även den här lördagen. Det står 1–1 inför sista set som det blå laget till slut vinner med 15–13. Vinnarna ler stor när de kliver upp ur bassängen.

– Vi vann igen, säger Bengt Adam, men på frågan vilket lag som är bäst svarar han diplomatiskt att det är väldigt jämnt.

Lasse Ohlsson håller med.

– Just nu har vi en svacka kan man säga, men det går upp och ner under en säsong. I slutändan skiljer det inte så mycket mellan lagen, säger Lasse.

Några planer på att sluta finns inte än. De har haft medlemmar på 90 år.

– Så länge jag är hel kommer jag fortsätta, säger Lasse.

Vännerna går tillbaka till bastun och diskuterar där matchresultatet och en del regeländringar, men även annat som rör livet i allmänhet. De här lördagarna är som Bengt säger även en tid att umgås, inte bara motion. Morgonen avslutas sedan med frukost på café och där fortsätter snacket, skämten och framför allt skratten.

■■ Vill du läsa mer om vänskap? Klicka här:

Träning och vänskap ger en bra start på dagen – de har simmat tillsammans i minst sex år

Kamratskap den största vinsten för tennisvännerna på Mattsborgen

Här är vännerna som får träningsvärk av att umgås