Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Politisk kamp från hjärtat

Annons

Linn Spross ville skildra en politisk kamp som helt och fullt utgår från hjärtat och känslorna. "Grundläggande studier i hoppfullhet och hopplöshet" heter hennes debutroman om två studenter i Uppsala.

Hanna och Imagine, den ena svårt ensam och djupt plikttrogen svartvit student från Heby, den andra en respektlös och njutningslysten pralin i stulna klänningar och rött läppstift.

De kommer från skilda världar men möts på statskunskap A vid Uppsala universitet. Med tveksamt stöd från den äldre doktoranden Annika försöker de organisera sig, inte för långsiktig enveten politisk kamp utan för den omedelbara förändringen, för revolution nu. För allt till alla, bums.

Jag ville skriva om hur politisk kamp ser ut för den som bara går på känsla, för den som inte kan politisk teori eller organisering, säger Linn Spross.

Även om hon i dag är 23-årig doktorand i ekonomisk historia vid just Uppsala universitet minns hon sin egen frustration när hon som 17-åring började läsa enstaka kurser vid universitet. Hur svårt det var att inordna sig i en struktur och ett sätt att tänka och studera som, tyckte hon då, var så mycket hjärna och så lite hjärta. Känslorna fick inte plats.

Kakor med Marx skägg

Huvudpersonerna i hennes roman ordnar visserligen en egen studiecirkel om Marx men landar ändå i ett föga radikalt majoritetsbeslut om att starta kafé. På en av deras aktioner får alla intresserade kakor, dekorerade med Karl Marx-skägg. Även om deras aktivism blir mer och mer desperat liknar den mer en konstnärlig performance än traditionellt politiskt arbete.

Jag ville problematisera bilden av det som ses som konstruktiv och uppbygglig aktivism och det som avfärdas som helt meningslöst och destruktivt. För dem handlar det ju om att få utlopp för en känsla de har, det blir som en livsstil som de kan mötas i, säger Linn Spross och citerar sina huvudpersoner: "Shit vi gör ju ingenting, vi är sämst", utbrister Hanna inför Imagine som svarar "Vi ger ju varandra hopp om livet och det är ju fantastiskt".

TT Spektra: Ändå slutar det ganska tragiskt?

Jag förstår att boken kan bli läst så. Men jag ville skriva om hur Hanna utvecklas, och på ett sätt tror jag hon är lyckligare nu. Det var viktigt för mig att skildra hur en enda människa väldigt plötsligt kan komma att betyda allt, den extrema vänskapen i en kärleksrelation som inte har några gränser.

Mer läsning

Annons