Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Polisen tar färre dna-prov

Annons

Polisen når inte målet att topsa över 50 000 misstänkta personer om året.

Samtidigt blir registret med okända spår från brottsplatser allt större.

För att vi ska kunna klara upp fler brott måste polisen topsa alla som man får topsa, säger Anna Granlund, chef på biologienheten på Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL).

I ett register på SKL finns ett växande register med numera 27 000 dna-profiler, från ouppklarade brott, som inte kunnat matchas med en person.

Tanken är att polisen ska topsa - ta dna-prov på - alla som misstänks för brott som kan ge fängelse, för att även äldre brott ska kunna lösas.

Vill se fler

Under 2012 togs dna-prov på 55 000 personer, vilket är över polisens mål, men i fjol sjönk siffran till 40 000. Delvis kan det förklaras med en uppmaning om att ta nya prov på redan topsade, enligt Anna Granlund.

Ändå tycker hon att fler dna-spår borde kunna komma in, och uppmanar polisen att verkligen utnyttja möjligheten att få in nya ledtrådar.

Man hör ibland hur alla som skulle kunna topsas inte alltid topsas eftersom det skulle kunna hämma förtroendet till utredarna, säger hon.

Måste påminna

Per Blomqvist, chef för mängdbrottsenheten på Rikspolisstyrelsen, kallar siffran 50 000 för en inriktning mer än ett mål, en bedömning av hur många dna-prov som skulle kunna tas. Han kan inte förklara varför det tas så många färre än beräknat, men understryker att det måste användas fullt ut.

Det här är ett viktigt verktyg för brottsbekämpning. Så länge spårregistret innehåller en massa okända spår finns det kvar människor att topsa, säger han.

TT: Indikerar inte siffrorna att topsning ibland inte görs?

Ja, det används inte fullt ut på en del ställen, medan andra gör det bättre. Vår uppgift är att påminna polismyndigheterna om rutinerna, säger Blomqvist.

Mer läsning

Annons