Annons
Vidare till allehanda.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Peter Franke (S): Kan vi få slippa fler socialdemokratiska reträtter, tack

Varför gjorde Socialdemokraterna det sämsta valet någonsin? Nu utmanas partiet av Sverigedemokraterna om positionen som det stora arbetarpartiet. Finns det en väg tillbaka? Ja, och den går inte högerut.

Fackliga idéinstitutet Katalys har gjort en mycket grundlig och självkritisk valanalys. Rapportskrivarna Daniel Suhonen, Enna Gerin och Niels Stöber letar sig 30 år tillbaka i tiden, när Carl Bildt styrde landet. I Thatchers och nyliberalismens spår följde avregleringar, privatiseringar, skattesänkningar och individualism. Socialdemokratin slog till reträtt i hela Europa, i några länder är partiet nästan utraderade.

De svenska Socialdemokraterna kom tillbaka, men gjorde inte tillräckligt för att reparera skadorna. I stället blev landet en nyliberal experimentverkstad, det enda landet i världen där privata aktiebolag fritt kan etablera skolor och ta ut hur mycket vinst som helst.

Åtta år med Alliansens stora skattesänkningar gröpte ur den gemensamma sektorn och fick klyftorna att växa snabbast i hela OECD. Den rikaste procenten kontrollerar i dag 42 procent av landets förmögenheter och det går 55 industriarbetarlöner på en vd-lön.

Fyra år med en rödgrön regering har inte lyckats återställa ordningen, trots en hel del viktiga reformer för att omfördela resurser och stärka välfärden. Ojämlikheten är fortfarande för stor, det finns alldeles för många fattigpensionärer och det fattas både bostäder och personal i välfärden.

Missnöjet är utbrett och Socialdemokraterna har inte lyckats fånga upp de missnöjda. De har i stället vänt sig till Sverigedemokraterna, trots att Åkessons parti tydligt står på näringslivets och högerns sida. SD har gjort stora inbrytningar bland sossarnas gamla kärnväljare.

Valstrategin blev ett misslyckande. Den lanserades i början av valåret och fokus låg till att börja med på hårda frågor om migration, lag och ordning. Tanken var att det skulle neutralisera SD och M, men effekten blev den motsatta. De ägde redan frågan och förvirrade väljare undrade om det inte var någon skillnad mellan partierna.

Skrytet om den urstarka svenska ekonomin gick inte heller hem. Alldeles för många kände sig utanför det ”starka samhället”. Först i valrörelsens slutskede när välfärdsfrågorna kom i fokus vände det uppåt. Väljarna kände igen de ”gamla” sossarna.

Katalys föreslår en fortsättning på den vägen. Slopa överskottsmålet och låna till viktiga samhällsinvesteringar. Ändra och höj skatterna på kapitalinkomster, fastigheter och miljöfarlig verksamhet. Inför ett nytt pensionssystem och bygg bostäder som folk har råd att bo i.

Allt för ökad jämlikhet och social rättvisa, sådant som samhället och folket enligt forskning mår bra av. Det bör vara partiets långsiktiga riktning, även om Stefan Löfven nu kan tvingas föra delvis borgerlig politik i en bräcklig minoritetsregering.

Tankesmedjan vill väcka gräsrötterna för en progressiv politik byggd underifrån, och föreslår öppna val av partiledare och partisekreterare. Det är också ett klokt förslag.

Katalys 72-sidiga valanalys bör läsas av alla socialdemokratiska sympatisörer. Den är en utmärkt grund för studiecirklar och som avstamp för en nytändning för arbetarrörelsen.

Peter Franke