Annons
Vidare till allehanda.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Peter Franke: Legitimera inte hatet och rasismen

500 läkare har utsatts för kränkande behandling på grund av sin etniska eller religiösa bakgrund av patienter eller deras anhöriga. Det visar en enkät från Läkarförbundet och SVT Nyheter. Det är en obehaglig påminnelse om att rasismen och hatet fått ett allt starkare fotfäste i Sverige. Det är en oacceptabel utveckling som måste stoppas.

En kvinnlig narkosläkare, född i Sverige av utländska föräldrar, ska ta emot en man med brusten kroppspulsåder på akuten. Tillståndet är livshotande och det är bråttom.

Mannen frågar om det inte finns en annan läkare, men svaret är nej. Det är natt och enbart en narkosläkare i tjänst. Då svarar patienten:

– Jag vill inte att du ska ta på mig med dina turkhänder.

Det finns fler sådana exempel. Arash Mokhtari kom till Sverige från Iran som flykting 1984 och har jobbat med hjärtkirurgi här i 22 år. Inför en operation gick han igenom läget med en patient.

– Efter samtalet hade patienten gått till en sjuksköterska och sagt att han ville ha en "svensk och kristen" kirurg. Jag blev förvånad och kände obehag för att vi hade inte alls pratat om något i närheten av religion under samtalet, säger Arash Mokhtari, som jobbar på Skånes universitetssjukhus i Lund.

Sådana händelser sätter spår och det känns tungt, säger Mokhtari. Han tog upp händelsen med klinikledningen och fick 100-procentigt stöd. Det finns dock inga tydliga riktlinjer för hur rasistiska kränkningar från patienter ska bemötas.

De är hur som helst oacceptabla. Utan läkare, sjuksköterskor och undersköterskor med utländsk bakgrund skulle vården kollapsa. Utan farmaceuter med invandrarbakgrund skulle inte apoteken fungera.

Det finns fler exempel på att rasismen frodas och normaliseras. Fler vågar öppet lufta sin islamofobi och antisemitism. Hur kunde det bli så här? Vad är det för fel på folk? De har antagligen inspirerats av folkvalda politiker som också har släppt handbromsen och vädrar fördomar och hat inför den stora publiken på nätet.

DN:s chefredaktör Peter Wolodarski tar upp några exempel i sin söndagskrönika. Som Sverigedemokraten Kent Ekeroth som spred förakt mot de svenska dödsoffren i den tragiska nedskjutningen av ett passagerarflygplan i Teheran i förra veckan. Eller som M-riksdagsledamoten Hanif Balis brutala twittrande, där han kallar svenska barn som sitter fast i flyktingläger i Syrien för ”jihadiavkommor”.

Protesterna mot ”tonläget” är förhållandevis ljumma. Ingen undgår att smittas, skriver Wolodarski och avslutar texten med: ”De små vidrigheterna kommer att förändra Sverige i grunden om vi inte gör motstånd.”

Tyvärr är de på väg att göra det, men det betyder inte att motståndet bör upphöra. Tvärtom, det är viktigare än någonsin att vidrigheterna bemöts varhelst de dyker upp – inom vården, under fikarasten eller på gator och torg. Att vara tyst duger inte. Hatet och rasismen får inte legitimeras.

Peter Franke

Peter Franke är politisk redaktör på socialdemokratiska Värmlands Folkblad