Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Peter Franke: Det finns annat som oroar mer än coronaviruset

Annons

Bilderna ser ut som scener hämtade ur en skräckfilm. Människor i heltäckande vita skyddsdräkter tar hand om svårt sjuka patienter i kinesiska miljonstaden Wuhan. Berättelserna sprids snabbare än smittan över hela världen. Apokalypsen verkar vara nära. Corona är det mest sökta ordet på 1177.

Till och med på svenska apotek har munskydden tagit slut, trots att risken att det nya coronaviruset 2019ncov ska nå hit är liten. Folk förstår inte att vanliga munskydd inte hjälper mot smittan.

Visst är det oroande att viruset sprids snabbt och att WHO utlyst ett globalt nödläge. Visst är det klokt att Kina och andra länder inför åtgärder som gör att smittspridningen kan begränsas.

Det finns dock ingen anledning till panik. Det mediala intresset är hysteriskt stort och frågan har en inbyggd dramaturgi. Ett nytt okänt virus slår mot mänskligheten och det påminner oss om tidigare fasor som digerdöden och spanska sjukan.

Det finns mer närliggande exempel i tiden på när risken för global spridning av dödliga virus dominerade varenda förstasida och nyhetssändning.

Minns du till exempel hysterin kring viruset sars 2003? Bilderna var lika skrämmande då. Det slutade med totalt 8 000 smittade och 750 dödsfall – i hela världen. Ungefär likadant för mers 2012. Facit: 2 500 smittade och 858 döda. Hittills för 2019ncov: fler än 200 döda.

Värst blev det med H1N1 och svininfluensan 2009 som krävde över 280 000 liv och mångfalt fler sjuka. Jag var själv en av dem som blev sjuk, fick en lunginflammation i flunsans spår. I dag är viruset under kontroll och orsakar ingen panik.

Den ”vanliga” influensan är alltid ett hot mot hälsa och liv, trots att många vaccinerar sig. Hundratusentals dör varje år och tre till fem miljoner blir allvarligt sjuka, varje år. Men det ger inga braskande rubriker.

Lite mer perspektiv på det nya viruset vore välkommet, både i mediernas bevakning och hos allmänheten. Det finns annat än pandemier som borde oroa oss mer. Antibiotikaresistenta bakterier till exempel.

Alexander Flemings upptäckt av penicillinet 1928 har räddat miljoner människors liv sedan det började användas under 1940-talet. Antibiotika beräknas ha förlängt den globala medellivslängden med tio år. Men snart kan de vara värdelösa och inte längre rädda liv.

FN konstaterar att redan i dag dör 700 000 människor varje år på grund av att antibiotikan inte längre biter på bland annat urinvägsinfektioner, lunginflammationer, tuberkulos och blodförgiftningar. Bakterierna har anpassat sig och lurar medicinen.

Om 30 år kan vi ha fler dödsfall i antibiotikaresistens än i cancer. Tio miljoner kan dö varje år om inget görs, varnar FN:s samordningsgrupp mot antimikrobiell resistens.

Livsmedelsindustrin behöver tänka om och inte proppa djuren fulla med antibiotika för att få dem att växa snabbare. De gör det för att öka lönsamheten, men antibiotikan i djuren tar sig över till människor när vi äter dem.

Läkarna bör bli mer sparsamma med att skriva ut antibiotika i onödan. Sverige är här ett föregångsland. I andra delar av världen säljs antibiotika receptfritt, med en stor överanvändning som följd.

Indien använder mest antibiotika i världen. Varje år dör 60 000 nyfödda indiska barn av resistenta bakterier, inför maktlösa läkare och föräldrar.

Det finns akut behov av ny antibiotika, men intresset från läkemedelsindustrin är lågt. De vill hellre ta fram andra, mer lukrativa läkemedel som de kan ta mer betalt för. Jakten efter största möjliga vinst går före den globala folkhälsan.

Det är en ohållbar situation som kräver handling. Regeringar världen över bör se till att det forskas och tas fram nya former av antibiotika. Det är faktiskt en fråga om liv eller död.

Peter Franke

Peter Franke är politisk redaktör på socialdemokratiska Värmlands Folkblad