Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Per-Anders först i Sverige med unik odling

Per-Anders Skoglund i Skedom utanför Härnösand har ett brinnande intresse för lövskogsbruk. Han är till exempel först i Sverige med att sedan två år tillbaka odla masurasp och masural. Dessutom odlar han sedan slutet av 1980-talet masurbjörk – på grund av ett misstag.

Annons

Lövträd av så kallad masurkvalitet, alltså trä med ett speciellt böjt, vackert och ofta mörkare mönster, används bland annat som faner till möbler. Masurbjörk utnyttjas även till prydnadsföremål och för knivskaftstillverkning.

Produktionen i Sverige är liten och masurvirke kan betalas med upp till 40 000 kronor per kubikmeter. Det skulle kunna betyda att en hektar med fin masurbjörk kommer upp i miljonvärde. Men det var inte tanken på en bra "pensionsförsäkring" åt barnen, det tar ungefär 50 år innan virket kan skördas, som fick honom att börja odla masur. Satsningen är faktiskt ursprungligen ett rent misstag.

– Allt startade med att jag skulle köpa vanlig barrplant efter en avverkning och då fick frågan om jag inte ville köpa lite björkplant också, vilket jag gjorde.

Det var för 19 år sedan och han använde björkarna till att plantera igen en dåligt växtlig och nordvänd åkerlapp.

– För fem eller sex år sedan kom Ove Martinsson, som är expert på området, på besök och då upptäckte han att det var masurbjörk jag planterat.

Det väckte intresset och numer är Per-Anders Skoglund medlem i en förening som vill främja lövskogsbruk.

– Jag köper mina masurplantor från Finland. Där frågade de om jag ville testa även asp och al av masurtyp, då skulle jag dessutom bli först i Sverige med detta. Nu har jag 150 plantor av vardera slaget, både frösådda och klonade.

P-O Nilsson är expert på masur och lövträd hos Jämtlands läns institut för landsbygdsutveckling i Bispågården. Och han bekräftar att Per-Anders Skoglunds odlingar är något av en pionjärverksamhet.

– Merparten av björkmasurn odlas i dag i Finland, även om det blivit lite vanligare även i Sverige på senare år. Det handlar om bra ett komplement som inte behöver så stora arealer, säger P-O Nilsson.

Han säger att det finns en hel del pengar att hämta för bra kvalitéer och att han är lite förvånad över att skogsindustrin i landet inte visat större intresse.

Annons