Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Veronica är ett undantag

örnsköldsvik. Veronica Söderkvist passar inte in i den bild som många har av en student på Parkskolans industritekniska program.
Hon valde att gå sin egen väg efter att hon slutat på barn- och fritidsutbildningen och upptäckte en gömd passion för manuell metallsvarvning på köpet.

Annons

Jag var väldigt nervös första dagen, berättar Veronica då jag träffar henne i industriprogrammets väl tilltagna, men lite tomma, fikarum.
Vi hade fått ganska lite information om vilka linjer vi kunde välja till gymnasiet. De få gånger någon berättade om industriprogrammet satt väl alla tjejer och sov, skrattar hon.
Veronica slutade barn- och fritidsutbildningen relativt snart efter att hon hade börjat. Hon fick sedan av sin pojkvän, som också gick industriprogrammet, idén att det kanske var något för henne.
Tyvärr kunde jag inte börja utbildningen direkt eftersom de kommit för långt i maskintekniken men man hängde ju där i alla fall tills man fick börja, berättar hon.

MYCKET SKÖTS AV DATORER
På en rundvandring i Industriprogrammets lokaler förvånas man av hur mycket som sköts via datorer. Veronica visar konstruktions- och formgivningsprogram som verkar styra det mesta som händer med maskinerna.
I framtiden kommer jag nog att arbeta som en NC-operatör berättar hon. Det innebär att jag kommer tillverka konstruktionsprogram till automatiska svarvar som gör allt jobb utan att man behöver ta i metallen.
Helst skulle jag vilja svarva manuellt men det finns nog inte så mycket jobb i den branschen i framtiden, säger hon.
Veronica tycker att det gick förvånansvärt fort att komma in i klassen även om hon var ensam tjej. På frågan om hon inte oroar sig över arbetsskador och tunga lyft säger hon att det inte är så mycket bärande och släpande överhuvudtaget.
Visst är det tungt ibland men då är det bara att fråga någon stark kille, säger hon och visar upp dagens produktion från svarvuppgiften mellan tummen och pekfingret.
Svårt att vara ensam tjej?
Industriprogrammet består vid en ytlig kontroll av två stora salar översållade med maskiner och grabbar i blåställ. Veronica berättar att man, fast linjen inte alls är så macho som man kan tro, nog behöver ha lite skinn på näsan som tjej för att söka hit.
Jag tror inte man ska vara fessig utan det är viktigt att både kunna ge och ta, säger hon.
Om några veckor åker Veronica ut på en av ett antal praktikperioder som ska anpassa eleverna från skolan till arbetslivet.
Jag tror säkert att jag jobbar inom industrin om tio år, svarar hon innan hon återgår till svarvandet. GÖSTA WESTLING

REDAKTIONEN

Mer läsning

Annons