Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Toppen att fiska i Vikbotten

Brytningstid. Småfåglarna kvittrar för allt vad de är värda och måsarna tjoar. Solfläckar spelar på den nästan metallfärgade isen, som döljer en okänd värld. Nu och då fräser det till av en isborr. Det är vår i luften och vinter i vattnet.

Annons

I flera veckor har fisken gått till i Vikbotten, den grunda viken på vänster hand på väg till Gullvik.
Det här är bara en förtrupp, de stora stimmen har inte kommit än säger Bengt Karlsson, som per moped tagit sig dit från Sund.
Han tillhör den stora skara pimplare som synts på viken den senaste tiden.
För det här är ett erkänt bra fiskeställe, kanske det bästa för abborre och gädda längs hela Örnsköldsvikskusten.
Kring påsk var pimplarna ett 100-tal per dag och igår morse kunde vi räkna till ett 30-tal. Men det gick lite trögt med fisket, några fina abborrar här och var och ett par gäddor låg på isen. Bengt Karlsson fick upp en gädda på fyra kilo, men då använde han angeldon.

GER TILL DE SOM INTE FÅR
Abborrarna brukar jag ge bort till de som inte får något, det är så mycket lättare att filéa en gädda, säger han.
65 kilo totalt har det blivit hittills i år.
Och får man ingen fisk, vare sig av Bengt Karlsson eller havet, finns det ju andra sätt att ordna skaffning. Som Billy Hedin gör.
I en hemgjord kamin steker han fläsk ute på isen och bjuder laget runt.
Det luktar inte bara gott utan smakar läckert också.
Alla är överens om att fläsket är minst dubbelt så gott bara för att det äts utomhus. Undrar varför det är så egentligen
Flera av pimplarna är pensionärer med minst två gemensamma intressen: fiske och att slänga käft.
Det är fullt på Domus, då får man gå hit istället, berättar en vid efternamn Östman.
Fiske är så mycket mer än bara att fiska, det är ett sätt att komma ut i naturen och samtidigt få hela den sociala biten.
Stämningen är munter och Billy Hedin berättar om någon som tappat ner glasögonen i hålet.
Nästa år såg jag glasögonen på en abborre och han var så närsynt att han inte såg pirken min.
Tro´t den som vill.

YNGST PÅ PLAN
Men isen har plats för fler än gubbarna. Yngst på plan är William Nordström med sina fyra år. Pappa Mikael jobbar skift och har en ledig dag för lite konstruktiv lättja.
Får man fisk så får man. Vi sitter kvar här så länge det är skönt, säger Mikael från sin position i en till synes väldigt bekväm stol.
Ambitionerna på storfångst är låga.
Några veckor till ligger isen kvar som vinterns sista minne. Kanske kommer det stora stim som Bengt Karlsson pratar om, bara det blir ett rejält högtryck. Och när isen väl har släppt är det dags att kasta efter gäddorna som letar sig hit för att kärleka.

FREDRIK FORSGREN

Mer läsning

Annons