Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Får inte stycka av tomter på egen mark

/
  • Bertil Jonssons önskan om att stycka av fyra tomter på egen mark avslogs i Samhällsbyggnadsnämnden med hänvisning till att man vill värna om jordbruksmarken i Västerhus.

Bertil Jonsson i Västeralnäs menar att hans ansökan om att få stycka av fyra tomter på sin mark till sina barn inte har bedömts enligt likabehandlingsprincipen.

Annons

– Vilka möjligheter har man som markägare att stycka av tomter till sina barn på sin mark? Är det rimligt att det övrigas intressen ska göra anspråk på ens egen mark?

Bertil Jonsson är inte rädd för att göra sig obekväm. Han har tidigare tagit strid mot Örnsköldsviks kommun i ett ärende rörande vindkraft.

Han ville bygga vindkraftverk med lokala delägare på Slåttberget på mark han äger. Men kommunen var inte positiv. Han är även en frekvent skribent på Ordet fritt i ÖA.

Men nu handlar det om att han önskar en likabehandling. Han ansökte om förhandsbesked för bygglov i december och fick avslag i slutet av mars.

– Varför är min mark mer värdefull som åkermark än annan åkermark?

Han visar olika exempel där åkermark har fått ge plats för villor, till exempel på kommunens egen mark vid Höglandsjön, på privat åkermark vid Näske, och på både privat och kommunal åkermark i Västeralnäs/Västerhus.

– Om det nu är så viktigt att bevara åkermark här, varför sköter då kommunen själva sin åkermark så illa? Titta, det är bara sly och granar, säger Bertil Jonsson och pekar på en åkerbit söder om "Lantgården" i Västerhus.

Han har många frågor och är rätt less.

– Jag har slutat vara upprörd på den här kommunen.

Bertil Jonsson är 58 år och växte upp på gården i Västeralnäs. Han tog över den från modern 1990.

Gården har 5,5 hektar åkermark som varit utarrenderat till byns aktiva jordbrukare. Den tänkta avstyckningen skulle motsvara cirka en hektar av den marken.

Men Samhällsbyggnadsnämnden avslog hans ansökan, främst med hänvisning till att det rör sig om åkermark och att man i Västerhus vill främja jordbruket.

"Den öppna åkermarken bör undvikas för bebyggelse, dels för landskapsbilden och dels för att skapa goda förutsättningar för att bruka åkermarken", skriver miljö- och hälsoenheten vid Bygg- och miljöavdelningen på Samhällsbyggnadsförvaltningen.

– Om jag inte kan ha kontroll över min mark måste jag ta tillbaka den, säger Bertil Jonsson.

Och det har han gjort. I februari sa han upp arrendeavtalet med familjen som brukar jorden. De förlorade 5,5 hektar, efter 30 år som arrendatorer.

– Jag beundrar dem, de är hårt arbetande människor och jag har inget emot dem. Hade nämnden beviljat min ansökan hade de kunnat bruka fyra hektar. Men nu får det bli Salix på marken, säger Bertil Jonsson.

– Det jag vänder mig mot är kommunal inkonsekvens och att systemet tillåter det här – det är ingen respekt för äganderätten. Jag protesterar mot att det inte är likabehandling. En gång gör de så här, nästa gång så där, de har ingen struktur i sitt beslutande.

Bertil Jonsson är verksamhetschef för Länshälsan i Västernorrlands landsting. Han har fyra barn, två egna och två bonusbarn, mellan 16 och 29 år. Han önskar att de ska ha en möjlighet att bli hemvändare efter sina studier.

– En nära väns plötsliga död fick upp ögonen på mig, jag vill ordna för familjen innan det är försent, säger han.

Han visar på villor som ligger på åkermark precis i närheten av den plats där han själv vill stycka av mark för husbygge till sina barn.

– Det vore en sak om kommunen var konsekvent på något sätt. Jag kommer att överklaga till Förvaltningsrätten, säger Bertil Jonsson.

Mer läsning

Annons