Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Drömmen kraschade i 200

/
  • Efter 15 år som licensierad racerförare var Kent Norberg inte långt ifrån att mista livet vid en tävling utanför Skellefteå.

Med ny bil från USA skulle Kent Norberg sätta fart på racingkarriären.

Efter några hundra meter kraschade drömmen.

Annons

Nu sitter han i rullstol – utan förhoppning om att kunna gå igen.

– Du kan väl med stora bokstäver skriva att jag och min familj är otroligt tacksamma för hur mycket kompisar och klubbkamrater ställt upp, säger 38-åringen och smuttar på det nykokta kaffet.

Med den lilla hjälp vänsterarmen kan ge honom får han i sig en slatt – genom det röda sugröret.

– Absolut värst är att jag inte har någon känsel kvar i händerna, säger Kent Norberg och slår den ena handen i bordet så att det sjunger om det.

Med 15 år racerår bakom sig hade Kent Norberg både gjort sig ett namn, och skaffat sig värdefull rutin som förare i SHRA, en klubb där det krävs att man kan köra fort för att vara framgångsrik.

Debuten med den splitternya dragstern från USA skulle ske i Fällfors utanför Skellefteå. Det var i slutet på maj förra året, och det Kent Norberg minns som det sista innan olyckan är hur han packade och gjorde sig klar hemma på Hörnettvägen.

Det han sedan kan berätta om är sådant som han i sin tur fått återgett för sig.

– Vi testkörde bilen där uppe hela lördagen. Det gick fortare och fortare, vi hittade mer rätt för varje gång vi körde.

Så inför söndagens tävlingar hade han fog för sin optimism.

I det första elimineringsheatet tog det slut. Ekipaget passerade mållinjen med hastighet över 200 kilometer i timmen, och inte många meter senare var det som om bilen levde sitt eget liv.

– Den skar ut 45 grader till vänster, fyller Kent i.

Där rullade den runt några varv och slets sönder i tre delar. Motorn for åt ett håll, och den del som Kent Norberg satt i kanade i ett annat väderstreck.

– Det hade kunnat gå ännu värre, säger han. Men den del där det brann lite var, tack och lov, inte den som jag satt i.

När räddningspersonalen hade fått ut Kent ur det som var kvar av hans dragster kördes han till sjukhuset i Skellefteå – och därifrån vidare med helikopter till Umeå, där han opererades.

Anledningen till att Kent är helförlamad nedanför naveln – och bara kan röra huvudet, samt överarmarna – är den skada som uppstod på femte nackkotan. När han opererades togs en bit från hans höft och placerades mellan kota fyra och fem.

Från olyckan, till mitten av mars, har Kent Norberg i stort sett inte varit hemma i Hörnett. Det blev tre månader i Umeå och ungefär ett halvår på rehabkliniken i Härnösand.

– De gånger jag hade permis kände jag mig som gäst i mitt eget hus.

Kent är noga att det ska komma fram att han inte är det minsta bitter på motorsporten, som gett honom så mycket i de 15 år han varit licensierad förare.

– Man har fått kompisar i stort sett över hela landet. Det är människor som inte tvekar att ställa upp och bjuda på sängplats om det skulle behövas när man är ute och tävlar. Det är svårt att förklara den sammanhållning som uppstått.

Vilka förhoppningar har du om att kunna använda dina händer och ben igen?

– De är små när det gäller benen, men jag har inte fått ett riktigt nej heller. De hoppas däremot en del på händerna. Det gäller att nervtrådarna hittar fram till händerna.

Vad talar vi om för tidsperspektiv där?

– Inom ett år, kanske. Men övning ger färdighet, och jag ska börja träna ordentligt vad det lider. En del övningar går dessutom att köra här hemma.

I mitten av mars fick Kent flytta hem efter cirka nio månader i Umeå och Härnösand. Men det är inte till den bostad han lämnade den där fredagen i slutet på maj förra året.

Där garaget stod har man byggt om så att Kent fått en egen del i huset. Nybygget rymmer bland annat en rymlig hall med gott om plats för rullstolstrafik, en toalett och dusch, samt ett sovrum.

– Jag är så tacksam för den hjälp vi fått av kompisarna som tömt och rivit garaget.

För att klara vardagen har Kent Norberg assistent 14 timmar per dygn, plus att hemtjänsten gör ett kort nattligt besök, bland annat för att vända honom i sängen.

Var hittar du kraft att vara så positiv och beskrivande?

– Chocken har kommit – och den har nu gått över. Det är både en och två kvällar som jag gråtit mig till söms. Min underbara familj håller mig ifrån en del tankar, familjen är hysteriskt viktig.

Annons