Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Botniabanan bröt mot miljöbalken

ÖRNSKÖLDSVIK. De ansvariga för bygget av Botniabanan åtalas för miljöbrott. Det är såväl dåvarande vd:n för Botniabanan som byggbolaget Skanskas produktionschef vid järnvägsbygget som åtalas av miljöåklagaren.

Annons

Miljöåklagare Christer B Jarlås anser att de miljöbrott som Botniabanan gjort sig skyldigt till i samband med det järnvägsbygge som pågår norr om Örnsköldsvik är så grova och allvarliga att han yrkar på att Botniabanan AB ska drabbas av företagsbot.
- Böterna riktar sig mot bolaget. Enligt lag är minimibeloppet 10 000 kronor och maximibeloppet tre miljoner . Tre miljoner har bara utdömts en gång och det var vid Hallandsåsen. Jag vill inte låsa mig vid något belopp, men vid ett normalt miljöbrott, som det här är fråga om, handlar det om böter i storleksordningen en halv till en miljon, säger Christer B Jarlås.
Under hösten 1999 har Botniabanan och byggbolaget Skanska gjort sig skyldiga till miljöbrott alternativt vållande till miljöstörning och otillåten miljöverksamhet vid arbetsplatsen i Nyland.
Vid järnvägsbygget anlades ett stort upplag av byggmassor som det inte fanns något tillstånd för. I början av november 1999 inträffade ett skred i de stora upplagsmassorna. Stora mängder jord och slam hamnade i Nylandsbäcken. Flera hundra meter av bäckens ekosystem fick svåra skador.
Under samma period drabbades även Bryngeån och Idbyån av en kraftig grumling sedan jordmassor kommit ut i vattendragen. Åklagaren hävdar att dessa miljöstörningar uppstått eftersom byggarna inte vidtagit tillräckliga säkerhets- och kontrollåtgärder vid järnvägsbygget och därför åtalas såväl dåvarande vd:n för Botniabanan och Skanskas produktionschef för vållande till miljöstörning.
Företagen vill hävda att det här inte har orsakat någon större skada. Men det räcker med att det ska vara fara för att skada uppkommer för att jag ska väcka åtal. Det räcker med att det finns en fara för miljön för att man ska kunna straffas, skador på miljön kan man ju som regel inte mäta förrän många år senare, säger Christer B Jarlås.
OVE BYSTRÖM/TT

BODIL RESARE

Mer läsning

Annons