Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Orättfärdiga skillnader i sjukvården

Annons

Svensk sjukvård behandlar inte patienterna på lika villkor.

Inte bara sjuklighet utan även utbildning, bostadsort och födelseland påverkar vårdens kvalitet.

Det är orättfärdigt, säger Lars-Erik Holm, Socialstyrelsens chef. Det är ett av de största problemen i dag, att vården inte är jämlik hur man än tittar på den, säger generaldirektör Lars-Erik Holm i en intervju med TT. Han kallar ojämlikheterna för vårdens stora framtidsfråga.

Vård på lika villkor är målet, slår hälso- och sjukvårdslagen fast. Men det finns gott om exempel på att vården inte lever upp till denna portalparagraf. Patientens bakgrund påverkar vårdpersonalen, visade redan Socialstyrelsens första folkhälsorapport som kom 1987.

Risken att dö på grund av exempelvis blindtarmsinflammation, magsår, astma, diabetes eller medfödda hjärtfel är markant större för personer utanför arbetsmarknaden än för yrkesarbetande, särskilt bland männen. Totalt är den ökade dödsrisken mellan tre och nästan åtta gånger så stor bland personer utan arbete, enligt en studie.

Överlevnaden i bröstcancer tio år efter diagnos är högre bland kvinnliga högre tjänstemän än bland lågutbildade, ett mönster som går igen också när det gäller tarmcancer.

Vården kan bli mer jämlik genom nationella riktlinjer för vilka behandlingsmetoder som ska användas vid vilka tillstånd. Nationella vårdprogram är ett annat instrument, säger Holm.

En viktig sak handlar också om den föga glamourösa frågan om kvalitetsregister och öppna jämförelser, där de som får sämre resultat i sammanställningarna kan lära av dem som är bäst, säger socialminister Göran Hägglund.