Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Varför talar inte fler om skötsamhet?

/
  • Samhällets utmaning är inte att partierna talar mindre om jämlikhet, utan att så få lyfter värdet av skötsamhet.

Annons

Kraven på ekonomisk jämlikhet har tonats ner. Det är bra att partierna inte lovar allt åt alla, men fler borde tala om vikten av skötsamhet.

”Jämlikheten har försvunnit från partiernas program”, konstaterar idéhistorikern Per Sundgren, som har skrivit rapporten ”Partierna och jämlikheten”, på uppdrag av den fackliga tankesmedjan Katalys (DN 24/5).

Slutsatsen är intressant av två skäl. Dels visar rapporten hur Socialdemokraterna förespråkar lika möjligheter snarare än lika utfall. Dels bekräftar den att socialliberala mittenpartier som Liberalerna och Centerpartiet har återgått till sina ideologiska rötter efter det sena 1900-talets vänstersvängar.

Mest dramatisk är socialdemokratins förändring. Så sent som 2001 fanns 62 formuleringar om jämlikhet i S partiprogram. I 2013 års partiprogram hade jämlikhetsformuleringarna minskat till 25. Det är en positionsförflyttning som skedde parallellt med Alliansregeringens maktinnehav.

Katalys tar den ökade förekomsten av individbetonade begrepp som ”social rörlighet” som intäkt för att samhället blir sämre. Det finns ett brett folkligt stöd för jämlikhet, alltså är växande klyftor ingen naturlag, lyder resonemanget. Den hållningen lär göra succé på Ung Vänsters sommarläger, men faktorer som globalisering, digitalisering och migration är mer komplicerade än så.

Inkomstklyftorna i Sverige växer från internationellt sett låga nivåer. Reallönerna för tjänstemän har ökat mer än för arbetare sedan 1990-talskrisen. Och framtidens arbetsmarknad blir inte mindre tudelad än dagens. Flyktinginvandringen skärper konkurrensen om lågbetalda jobb, medan specialkompetenser blir mer lönsamma.

Att prioritera jämlikhet framför möjligheten till social rörlighet vore politiskt bedrägeri. Tvärtom går vi mot en ökad kvalificering till välfärden, vilket statsminister Stefan Löfven (S) var öppen med i SVT:s partiledardebatt.

Samhällets utmaning är inte att partierna talar mindre om jämlikhet, utan att så få lyfter värdet av skötsamhet. Stenkastning mot blåljuspersonal ses fortfarande som ett uttryck för klasskillnader. Huliganer på fotbollsläktarna ursäktas med att klackarna skapar stämning. Personen som missköter sitt jobb kan räkna med stöd av facket, men inte flyktingen som vill börja arbeta för en låg ingångslön.

”Skötsamheten ställde krav. Den som slarvade behövde rycka upp sig, kanske bilda sig och rätta sig i ledet. Den var kärv och krävande, men inte absolut eller oförlåtande”, skriver S-debattören Fredrik Jansson i sin nya bok "Gemenskap och Skötsamhet – en essä om socialdemokratins väsen".

Jansson beskriver hur arbetarrörelsen formades under en brytningstid inte helt olik vår egen och att individuella ansträngningar skapade en bättre tillvaro för alla. Det finns anledning att fundera på iakttagelsen, oavsett om man betraktar sig som socialist, liberal eller konservativ. Att göra sitt bästa och bemöta sin omgivning respektfullt är grunden för varje samhällsbygge.

Mer läsning

Annons