Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Var fjärde under 35

/
  • Varannan damernas. Kan

Annons

Politiken är viktig men så är även det praktiska partiarbetet, konstaterade socialdemokraternas partiledning som på DN debatt igår presenterade några konkreta förslag på en modernisering av partiorganisationen.

Två av dem rör den mycket avgörande frågan om rekrytering, dels genom att införa principen "var fjärde ung" – dels genom att införa kompetensprofiler för alla kandidater för att få bättre mix av olika kompetenser.

"Under nittiotalet gick Socialdemokraterna före med att införa varannan kvinna på listorna. Det hånades då – men i dag vet vi hur det stärkt jämställdheten i svensk politik. Nu går vi vidare med att minst 25 procent av kandidaterna på valbar plats bör vara under 35 år."

Det är intressant att den tidigare hånade satsningen på "varannan damernas" nämns. Det var ju när det begav sig inte helt få, även inom partiet, som menade att de underrepresenterade kvinnorna då skulle kvoteras in på grund av att de hade "rätt kön" snarare än "rätt kompetens".

En skeptiker var socialdemokratiska kommunpolitikern Mårten Ström i Luleå. När partiet beslutade om varvade listor inför valrörelsen 1994 satt han i fullmäktige och var fritidsnämndens ordförande – och tyckte beslutet var fel.

– Jag brukar försöka vara så uppriktig som jag kan. Jag tillhörde väl den här gruppen som gick och bar på en massa dåliga värderingar, säger han till SR International (12/11) i ett program om hur ny forskning visar att effekten av Socialdemokraternas historiska beslut inte bara ledde till ökad jämställdhet utan också till ökad kompetens. Både bland männen och bland kvinnorna.

– Nu med facit i hand så har det varit det bästa vi har gjort, säger Ström.

Johanna Rickne, nationalekonom vid Institutet för Näringslivsforskning, med kollegor har i sin forskning konstaterat att påståendet att kvotering leder till sämre kompetens bland de förtroendevalda inte håller för granskning.

– De här kvinnorna man tog in, deras grad av utbildning var högre än de hos kvinnor som satt där innan, den var högre än hos de män de ersatte, och den var högre än hos de män som satt kvar i genomsnitt, säger Johanna Rickne till SR International.

En anledning var förstås att man med den tvingande "varannan damernas"-policyn kunde bryta förstelnade rekryteringsnätverk. Nätverk som, ärligt talat, handlade väldigt lite om kompetens och mer om att ha varit med länge och känna rätt personer.

Samma omskakning av systemet krävs nu 18 år senare när det gäller ungdomarna. Inte minst måste begreppet "kompetens" breddas till att omfatta exempelvis färsk erfarenhet av att vara elev i den svenska skolan.

Min egen bild av den svenska gymnasieskolan är till så klart formad av mina egna erfarenheter av den – och jag tog studenten för nästan 20 år sedan. Inom politiken skulle jag dock - som inte fyllda 40 - räknas till de yngre.

Tror någon verkligen att kompetensen i en skolnämnd skulle sjunka om en gymnasieelev valdes in? ( I Härnösand har sossarna precis gjort just detta!)

Risken är väl snarare att resten av nämnden påminns om hur länge sedan de hade samma påtagliga närkontakt med dem man bestämmer över.

Mer läsning

Annons