Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vandra i Wallenbergs fotspår

För ett knappt år sedan invigdes Raoul Wallenberg-året i Ungern. Sedan dess har svensken, som blivit symbol för vad en enskild människa kan åstadkomma mot förtryck, uppmärksammats med olika evenemang i närmare 60 länder.

Annons

Öppnandet skedde alltså i Budapest. Den plats där Raoul Wallenberg räddade tiotusentals judar undan Förintelsen. Men också den plats där i dagarna ledaren för landets näst största parti, Jobbik, krävt registrering av judar och där hans antisemitiska och antiromska parti samlar en tredjedel av rösterna. Ungerns regering har gjort mycket lite för att skydda den romska minoriteten mot övergrepp och har minskat yttrandefriheten och domstolarnas frihet. Det var därför med viss tvekan vi valde att samarbeta om att öppna Raoul Wallenberg-året just i Budapest.

Det utföll dock väl. Den långa ceremoni som öppnade den svenska Raoul Wallenberg-utställningen TV-sändes, inklusive den svenske och den ungerske utrikesministerns tal. Carl Bildt betonade mänskliga rättigheter, yttrandefrihet och minoriteters rättigheter. En modern romsk musiker spelade under invigningen. Skolor som arbetat med att integrera romer fick pris. Flera talare tog upp romernas situation.

Vad som möjligen enbart hade kunnat bli ett sätt för den ungerska regeringen att förbättra sitt anseende blev ett bra exempel på vad som kallas "public diplomacy" – det vill säga att ett land inte bedriver diplomati genom att diplomater talar till diplomater, utan genom att direkt försöka påverka befolkningen i ett annat land.

När allt fler länder blivit demokratier, blir folkopinionen viktigare. För Sveriges del innebär det dels att vi bör ha ett gott rykte för att bli lyssnade på, dels att vi kan föra fram de värderingar som präglar svensk utrikespolitik direkt till opinionsbildare och andra i andra länder.

Det är just vad som skett under Raoul Wallenberg-året. Raoul Wallenberg har blivit mer uppmärksammad utomlands än någon annan svensk. Bara i år har det kommit frimärken i tre länder. Han har fått skolor, platser och gator uppkallade efter sig över hela världen. I USA blev han den andre hedersmedborgaren (efter Winston Churchill) och uppmärksammades i år i en unik ceremoni i kongressen, vars guldmedalj han fick. Bara i New York finns åtta platser uppkallade efter honom – senast för några veckor sedan bytte en del av Tionde avenyn i Brooklyn namn till Raoul Wallenberg Way.

Raoul Wallenberg har uppmärksammats som en enastående person. Men främst som ett föredöme för oss alla i att en människa kan göra skillnad. Och som ett sätt för Sverige att föra ut sin hållning om mänskliga rättigheter.

Öppningen i Ungern, liksom aktiviteter i till exempel Zambia och Kazakstan, kan vara en liten del i ett långsiktigt arbete för att bygga säkra rättsstater som skyddar alla sina invånare.

Raoul Wallenberg-året är ett exempel – som borde följas av fler – på hur Sverige på ett innovativt sätt kan driva frågor om mänskliga rättigheter internationellt.

Olle Wästberg

Olle Wästberg är regeringens samordnare för Raoul Wallenberg-året 2012.

Mer läsning

Annons