Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vad gör de på landstinget när konsulten gått hem?

/

Konsulter fyller en viktig funktion. De kan med kort varsel kallas in, de har spetskompetens i olika frågor och de kan, när de gör ett bra jobb, förändra och förbättra organisationer som kört fast.

Annons

Konsultarvoden kan ofta sticka i ögonen på folk, men då man ska ha i åtanke att den ersättning som betalas ut till konsultfirmor av olika slag också ska täcka omkostnader och sociala avgifter. När man tänker på det brukar arvodena ofta framstå som mer rimliga.

Landstinget i Västernorrland gör dock ingen större insats för att förbättra konsulternas rykte.

Efter den uppmärksammade historien om – och fakturorna från – konsultbolaget Mantec har landstinget blivit mer återhållsamt när det gäller anlitandet av konsulter. Som Tidningen Ångermanland kunde berätta förra veckan har konsultkostnaderna gått ner.

Med ett stort och lysande undantag: Sandro Scocco.

De summor som Scocco fakturerat, drygt fyra miljoner kronor på mindre än två år, gör dock att det finns anledning att ifrågasätta både landstingsledningens kompetens samt ledningens förtroende för den egna organisationen.

Att Sandro Scocco är en duktig konsult tycks de flesta vara överens om, och med ett känt namn och tunga meriter kommer så klart även en högre prislapp. Det är dock inte månadskostnaden för Scocco som borde uppröra folk, utan det faktum att han varit konsult åt landstinget i Västernorrland i snart två år.

Det är helt i sin ordning att landstingsdirektör Anders L Johansson plockar in Scocco då det krävs en brandkårsutryckning av något slag, eller då Johansson upptäcker att kompetens saknas då en knivig fråga ska hanteras.

Men nästan två år?

På två år har alltså inte landstinget lyckats reparera de hål som Scocco tagits in för att åtgärda och man har i landstingshuset inte lyckats bygga upp det kunnande som Scocco ensam har.

På två år har man inte lyckats rekrytera en person – eller flera – som kan göra det Sandra Scocco gör. Detta trots att de pengar som man lagt ut på konsultarvoden skulle räcka till att skapa en tjänst med landets högsta landstingstjänstemannalön, alternativt flera tjänster.

Det är oroväckande.

Hela förfarandet visar nämligen att landstingsledningen inte arbetar så genomtänkt och strategiskt som man kan förvänta sig av de ansvariga för den offentligt finansierade hälso- och sjukvården i Västernorrland. Det visar att det finns stora kompetensluckor i ledningen – luckor som Sandro Scocco dock förväntas fylla utan att ens arbeta heltid med det – och att självförtroendet uppenbarligen är väldigt dåligt.

Det visar också att ett jobb i landstingsledningen inte är så attraktivt som man kanske skulle kunna tro; trots att landstingsdirektör Johansson skulle kunna erbjuda Scocco en tillsvidareanställning med en månadslön som till och med är högre än den Johansson själv har, så vill Scocco inte flytta till Västernorrland.

Att landstingsledningen utvecklat ett gravt Sandro Scocco-beroende leder också fram till en avgörande fråga:

Vad gör de på landstinget när konsulten inte är där och kan berätta hur saker och ting ska gå till?

Anders Rönmark

Mer läsning

Annons