Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Utgångsläget är att kvinnor alltid är tillgängliga för sex

/
  • En samtyckeslagstiftning löser inte alla rättsliga problem när ord står mot ord - men det ändrar fokus på debatten.

Ibland dyker det upp rättsfall där man som vanlig privatperson känner omedelbart och tveklöst vad som vore det moraliskt rätta utfallet.

Annons

När det gäller sexualbrottsmål blir det sällan så.

Din och min ryggmärgsuppfattning om vad som är rätt och fel, vad som är rimligt och orimligt, vad som är logiskt och ologiskt när det gäller just sex vilar inte på någon objektiv juridisk grund och kräver ingen teknisk bevisning.

"Ett nej ska vara ett nej" tycker vi självklart – men riktigt så enkelt är det ju inte. Vad är ett "nej"? Ett uttalat ord? Kroppsspråket? En kombination?

Borde det kanske istället vara "gör inga sexuella framstötar mot någon utan att ha fått en inbjudan, ett rungande ’ja, jag vill’ för varje ny handling"?

För de flesta av oss är det obegripligt att vissa finner tillfredsställelse i att ha sexuellt umgänge med någon som inte uppvisar vare sig lust eller deltar aktivt – alldeles oavsett om ett nej skriks ut, viskas eller överhuvudtaget inte nämns.

Egentligen är det rätt barockt att grundinställningen, även i rättsystemet, är att en kvinna måste göra kraftigt motstånd för att inte anses vara tillgänglig för sex.

Samtidigt är det inte helt svårt att tänka sig speciellt unga utan egna sexuella erfarenheter som uppfattar porrens norm med aktiva män och passiva kvinnor som en bild av hur sex funkar.

I fredags friade Svea hovrätt sex tonårspojkar som tidigare dömts för en gruppvåldtäkt på en 15-årig flicka i en lägenhet i Tensta i mars. De friades för att hovrätten bedömde att flickan inte utsatts för våld, eller hot om våld, och att hon själv uppgett att hon haft möjlighet att lämna lägenheten men inte gjort det.

Hennes advokat menar dock att flickan inte vågade göra motstånd av rädsla för pojkarna och i stället låg blickstilla.

– Jag var rädd och jag sa nej, men de här killarna lyssnade inte. Jag är ganska liten, de var större och många fler. Jag tänkte att om jag skriker så gör de något ännu dummare. Jag sa nej. Hur säger man ett nej så att det blir mer nej? säger flickan i en hjärtskärande intervju i Aftonbladet i helgen.

I debatten efter den friande domen har kraven på en samtyckeslagstiftning återigen lyfts. Det är viktigt att förstå att en sådan inte automatiskt skulle lösa den inneboende problematiken i sexualbrottsmål där ord ställs mot ord där det saknas teknisk bevisning.

Vissa menar dessutom att en samtyckeslagstiftning skulle innebära att en misstänkt måste bevisa sin oskuld, en omvänd bevisordning än vad som gäller i svenskt rättsväsende i dag.

Men den viktigaste poängen med en samtyckeslagstiftning är kanske inte rättslig utan att det ändrar fokus från huruvida någon "protesterade tillräckligt tydligt" till om de "samtyckte tillräckligt tydligt".

Mer läsning

Annons