Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Turkiet testar gränserna

/
  • Margot Wallström protesterade i helgen mot en ny turkisk lagtolkning som hon och många andra kritiker menar ökar barns utsatthet.

Annons

"Barn behöver starkare skydd, inte mindre, mot våld, sexuella övergrepp", twittrade utrikesminister Margot Wallström (S) efter uppgiften att Turkiets författningsdomstol i juli ändrade definitionen av sexuella övergrepp mot barn.

Grovt sammanfattat menar författningsdomstolen att man inte kan klassa sexuella gärningar likvärdigt om de begås mot en litet barn eller en tonåring – och att det inte är rimligt att straffa någon så hårt för en sexuell gärning med samtycke som domstolen menar att även någon yngre än 15 år kan ge.

Man skulle alltså kunna säga att domstolen avser att tolka lagen så att samtyckesåldern de facto kan sägas sänkas till 12 år. Och det är något som får kritikerna att befara att landet – förutom att möjliggöra sexuell exploatering av barn och fler barnäktenskap – fortsätter sin resa bort från det sekulära och mot att bli ett islamistiskt land.

Ett tecken så gott som något för den resan är väl att Turkiet omedelbart kallade till sig ambassadörerna från Sverige och andra länder där medierna rapporterat om den nya lagen för att upprört tillrättavisa dem.

Allt som händer i Turkiet just nu hänger ihop. Och tro inte att tidpunkten är en slump.

Turkiet har i decennier haft en alldeles unik position i det globala politiska spelet. Turkarna är muslimer – men landet är enligt grundlagen strikt sekulärt och dess geopolitiska läge med en fot vardera i Europa och Asien med grannar som Iran, Irak och Syrien har gjort det till en strategisk viktig samarbetspartner för både inte bara EU och Nato.

Problemet med det är att både EU och Nato behöver Turkiet mer än Turkiet i sin tur har behövt dem, vilket inneburit att demokratiutvecklingen och respekten för de mänskliga rättigheterna i Turkiet länge lämnat mycket att önska men inte tvingat fram några egentliga krav från väst.

Och förtrycket av exempelvis kurder, en obefintlig pressfrihet och en allt mer maktfullkomlig och auktoritär president hade kanske kunnat fortsätta utan större inblandning om det inte vore för att en del av maktfullkomligheten från presidenten och hans parti har handlat om att införa allt fler religiösa inslag i landets styre.

En konfrontation mellan regeringen och delar av militären, som ser sig som de främsta försvararna av det sekulära Turkiett, har därför länge känts oundviklig och i somras försökte delar av landets militär genomföra en statskupp mot den sittande presidenten Recep Tayyip Erdogan.

Den misslyckades och den senaste månaden har Erdogan svarat på kuppen med att sparka militärer, avsätta tusentals domare, fängsla journalister och planera för att återinföra dödsstraffet, vilket fått omvärlden och inte minst Sverige att dra öronen åt sig.

Men ändå är Wallströms kritik, som många hoppats skulle ha kommit långt tidigare, är faktiskt ett av de skarpaste utspel någon regering gjort mot utvecklingen i Turkiet. Det är rätt intressant.

Sen är det som Margot Wallström twittrade förstås självklarheter.

Mer läsning

Annons