Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Tomas Izaias Englund: Hur skyddade är Sveriges småstäder mot terrorattacker och masskjutningar?

Annons
Statsminister Stefan Löfven (S) har pratat om att Sverige har varit naiva inför terrorhot.

På ett sätt är den senaste masskjutningen i italienska Macerata en betydligt mer illavarslande händelse för det öppna samhället än exempelvis attacken på Drottninggatan eftersom den pekar ut en ny riktning för terrorismen.

Givetvis var Rakhmat Akilovs terrorhandlingar värre sett till antalet offer, och förödelsen i Stockholm. Det som oroar med angreppet på Macerata är platsen i sig.

Småstaden.

Masskjutningen i Italien innebär att vi brutalt påminns om hur oskyddade de mindre orterna faktiskt är. I händelse av en utveckling med fler terrordåd riktade mot mindre samhällen – står vi inför en helt ny situation.

Det pittoreska italienska lokalsamhället är nämligen till befolkningsstorlek att jämföra med Örnsköldsvik. Angreppet mot Macerata avviker därför i så måtto att det inte rör sig om en av de attacker som vi tyvärr har blivit vana vid, och som riktar sig mot Europas huvudstäder och metropoler.

Förutsättningarna är därmed radikalt annorlunda. I småstäderna finns betydligt lägre kapacitet att avvärja och bekämpa terror.

Ser vi till exempelvis de lokala poliskontoren på mindre orter, kan vi konstatera att det inte krävs mycket för att slå ut deras operativa förmåga. Häromåret bevisade den organiserade brottsligheten i Västernorrland detta då man med primitivt redskap som fotanglar kunde hindra polisen att rycka ut i samband med pågående brottslighet.

Ja, i perspektiv av terrorhot går det att tala om att ett attentat mot ett mindre ort definitivt skulle kunna få förödande konsekvenser på grund av den bristande polisnärvaron och de långa utryckningstiderna.

Klart är i alla fall att en kvalificerad angripare som vill orsaka massdöd och förödelse på en mindre ort (säg i Norrland) ofta kan skapa sig gott om tid för sina våldshandlingar innan reella motåtgärder är på plats. Detta samtidigt som vi ska vara tacksamma över det faktum att de terrorister som hittills angripit Sverige inte har varit de mest kompetenta angriparna, lyckligtvis.

Tyvärr finns skäl att reflektera över denna skrämmande hotbild.

Statsminister Stefan Löfven har vid en rad tillfällen talat om att politiken har varit naiva inför terrorhotet mot Sverige samtidigt som vi fortsatt ser hur kraftigt begränsade polisresurserna är på sina håll. Den bilden går inte ihop.

Säkerhetspolisen beskriver förvisso det att det största terrorhotet mot Sverige kommer från våldsbejakande islamistisk extremism, och att det är något av ett urbant stortstadsfenomen. Men bara för den sakens skull innebär det inte att antiterrorkapaciteten på mindre orter helt bör negligeras.

Frågan är om polisen och säkerhetspolisen i dagsläget kan garantera trygghet och säkerhet i hela landet.

Har exempelvis de lokala poliskontoren adekvat utrustning, utbildning och beredskap att avvärja en beväpnad och högt motiverad angripare?

Det finns mycket lite som tyder på det.

Tomas Izaias Englund är politisk redaktör (lib.) för Tidningen Ångermanland och Örnsköldsviks Allehanda. Foto: Arkiv.

Du har läst en ledartext av Tomas Izaias Englund som är politisk redaktör (lib.) för Tidningen Ångermanland och Örnsköldsviks Allehanda.

Följ Tomas på Twitter och Facebook eller läs fler ledare på Allehanda.se.

Mer läsning

Annons