Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Susanne Sjöstedt (S): Allmän screening för prostatacancer ger för många offer

Annons

Det är den vanligaste cancerformen i Sverige framför bröstcancer. 10 000 drabbas varje år och nästan en fjärdedel, 2400 personer, dör! Det är förstås även långt över antalet livmodercancerfall årligen. Ändå finns för både bröstcancer och livmodercancer numera allmänna och avgiftsfria screeningprogram.

Så varför landar Socialstyrelsen återigen i beslutet att inte införa en allmän screening för prostatacancer för män mellan 50 och 70 år?

En hel radda svenska kändisar rasar i medierna – och många andra undrar varför det finns en sådan folklig uppslutning för de screeningar som räddar kvinnoliv men inte för männen.

PSA, provet som avslöjar förhöjda värden som kan vara prostatacancer, skulle kunna leda till tidigare behandling och därmed kunna rädda uppemot 2000 mäns liv per år, det framgår ju av Socialstyrelsens egen utredning.

”Är deras liv inte värt något?”, frågar sig många upprört samtidigt som Aftonbladet parallellt driver en kampanj för screening ledd av en journalist som själv drabbats.

Det blir onekligen bra journalistik och heta känslor – men vad som försvinner in i skuggan är anledningen till varför Socialstyrelsen efter en ordentlig utredning ändå bedömer att screening inte är medicinskt försvarbart: screening för prostatacancer med den teknik som används i dag är inte tillräckligt träffsäker.

Inga känslosamma intervjuer och reportage med drabbade män ändrar på det faktumet.

Tiotusentals män skulle varje år felaktigt diagnosticeras och av dessa skulle många därför även överbehandlas med ibland livslånga bieffekter, so problem med erektionen eller urin- och avföringsinkontinens.

Det är allvarliga och livsomvälvande problem som påverkar livskvaliteten i självaste grunden, men problem man kan leva med om det faktiskt var priset för att överleva.

Men som bieffekt för den som faktiskt aldrig varit sjuk utan bara uppvisat förhöjda värden – eller ens för den vars tumör aldrig utvecklades till en dödlig cancer är det ett väldigt högt pris att betala för … ja, ingenting.

Socialstyrelsen håller med. Att tio män överdiagnostiseras med en icke-dödlig prostatacancer för varje man som undviker död på grund av screening är för dåliga odds, menar man. Nackdelarna överväger nyttan.

Visst finns risk för överdiagnostisering även vid bröst- och livmodercancerscreeningarna – men bieffekterna är ingenstans i närheten av att vara så drastiska.

Vad som krävs för att förebygga 2400 dödsfall i prostatacancer är snarare bättre riktad screening, bättre screeningverktyg och bättre diagnostik. Och det går framåt. Men man behöver inte vara man, 50-70 år och orolig för sin egen hälsa och överlevnad för att tycka att det går för långsamt.

Mer läsning

Annons