Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Statliga pengar behövs nu

Annons
Lördag 20 april 2002



Statliga pengar behövs nu

Det behövs fler statliga miljoner till länstrafiken om den ska kunna rulla.

Inför presentationen av vårpropositionen hade biträdande näringsminister Ulrica Messing undertecknat en debattartikel som publicerades i Tidningen 15 april. Hon var ju i Kramfors då för att sprida regeringens budskap. Det var för övrigt tämligen innehållslöst, särskilt för den som väntat sig några positiva besked.

I debattartikeln däremot fanns löften om framtida guld och gröna skogar. Många handlade om infrastrukturen.

"Jag vet att Västernorrland har stora behov av förbättrade kommunikationer" stod det bland annat och litet längre fram "Med moderna kommunikationer blir det enklare för oss att både arbeta och studera på en annan ort än den vi bor på". Och så "De samlade resurserna för regional utveckling i Norrland, från och med i år och fyra år framåt, kommer att vara större än de någonsin varit".

Redan i dag kan näringsdepartementet visa att det inte var tomma ord från ministern. Länstrafikbolagen i de fyra nordligaste länen befarar stora underskott och tvingas därmed dra in flera busslinjer. I ett län där allmänna kommunikationer redan har stora brister skulle det vara förödande eftersom flera orter blir nästan helt utan busstrafik.

Ansvaret för länstrafikbolagen ligger hos kommuner och landsting. Ingen kan påstå att ekonomin hos kommuner och landsting i Västernorrland är god. Mer pengar därifrån för att täcka underskotten är alltså uteslutet. Det underskott som länstrafiken redan har, kommer dessutom att öka mycket kraftigt, eftersom kostnaderna beräknas stiga rejält under kommande år.

Sedan 1980-talet har de fyra länstrafikbolagen samarbetat så att det varit möjligt att resa över länsgränserna med buss eller tåg på enbart en biljett. Det statliga stödet till samarbetet Norrlandsresan har upphört nu. Kommer inte nya statliga pengar slås en väl fungerande organisation sönder - förutom att ett flertal busslinjer måste dras in.

Det statliga stöd som hittills hållit uppe länstrafikbolagen var resultatet av ett nödrop till näringsdepartementet redan år 2000. Då fick Rikstrafiken i uppdrag att gå in med pengar för den trafik som var upphandlad till och med i år. Det var en övergångslösning, sades det då.

Den ekonomiska situationen har inte förbättrats sedan dess, tvärtom. Därför reste en delegation, ledd av det socialdemokratiska kommunalrådet Christer Nilsson i Kramfors, till näringsdepartementet den här veckan. Delegationen skulle försöka förmå staten att ta ansvar för en del av trafikförsörjningen och för att begära 27 miljoner kronor i anslag så underskotten i länstrafiken kan täckas.

Annars hade det väl varit enklare att ta upp saken med Ulrica Messing när hon ändå var på plats ...

Speciellt med tanke på hennes uttalade engagemang i frågan om infrastrukturen i Västernorrland. Hon hade säkert kunnat ge ett snabbt och klart besked: Ja, ni får pengarna. Nu tvingas huvudmännen gå i ovisshet och oroa sig för att det, trots alla löften, kan bli ett nej.

Struntar i revisionen

Redan förra året gjorde revisorerna i landstinget Västernorrland en markering om att politikerna lät ekonomin flyta väl tygellöst. De ville se en förändring. I år är tonen skarpare. Landstingsstyrelsen är för passiv och har inga realistiska förslag till hur tidigare underskott ska regleras. Enligt kommunallagen ska landstinget, likaväl som kommunerna, ha en budget i balans. Faktum är att budgeten också bör visa ett överskott.

Den politiska vänstermajoriteten i landstinget har inte brytt sig om revisorernas slutsatser. Det är illa och det är allvarligt. Politikerna hanterar och förvaltar medborgarnas pengar. Revisorerna är tillsatta för att övervaka hanteringen och förvaltningen. Om revisorernas kritik nonchaleras år efter år är det åt medborgarna, väljarna, som politikerna pekar finger. Det tyder på att politikerna har missuppfattat sitt uppdrag.

Revisorernas ordförande, Carl Edblom, centern, säger att det är ledamöterna i landstingsfullmäktige som måste agera utifrån revisorernas rapport. Hittills har varken landstingsstyrelsen eller fullmäktige tagit till sig kritiken. Vilka signaler sänder det ut till väljarna?

Mer läsning

Annons