Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sollefteå lät sig påverkas av kritiken

Annons
Tisdag 18 juni

Sollefteå lät sig påverkas av kritiken

Under våren har det socialdemokratiska ungdomsförbundet, SSU, upprepat sin undersökning av kommunernas ersättning till sommarjobbande ungdomar. Och kritiken visar sig spela roll, redan har Sollefteå kommun vikit sig och höjer nu lönerna.



Målsättningen bakom SSU:s undersökningar är sannolikt att få kommunerna att respektera fackföreningarnas bedömning av vad det utförda jobbet bör vara värt. Som det är i dag frågar sällan kommunen facket innan ersättningen till sommarjobbarna fastställs.

Det gör ersättningen godtycklig och helt beroende av kommunens ekonomiska sits, inte alls bra för kommuner som Sollefteå och Kramfors som kommer att behöva rekrytera dessa sommarjobbande ungdomar till offentligt arbete kommande decennium.

Det är under somrarna fram tills dess kommunerna har chansen att göra sig kända som goda arbetsgivare som uppskattar - och därmed betalar - för utfört arbete oavsett ålder på utföraren.

Här spelar facket på de arbetsplatser som får ett tillskott av sommarpraktikanter en avgörande roll och får absolut inte börja pruta på värderingen av arbetet. Gör de det förlorar de trovärdighet när det gäller att förhandla löner för de anställda i framtiden.

Hur det faktum att den genomsnittliga ersättningen till sommarjobbarna faktiskt minskat med sju kronor sedan i fjol och elva kronor sedan i förfjol kommer påverka löneförhandlingarna återstår att se. Med mer än en 25 procentig genomsnittlig lönesänkning bådar det inte gott.



Både Sollefteå och Kramfors har i alla fall - oavsett vad som framgår av SSU:s undersökning - skärp sig sedan i fjol. Numera kallas kommunernas sommarerbjudande för "prao" och i annonserna som publicerats under våren är det tydligt att kommunerna tydligt tar på sig ansvaret för att ungdomarna inte ska nyttjas som billig arbetskraft.

Valet att kalla sommarsysselsättningen för prao förpliktigar. Det måste finnas handledare, det får inte bestå av arbetsuppgifter som annars skulle utförts av en riktig anställd. Avviker förutsättningarna från de ovan nämnda - om ungdomarna exempelvis går in i stället för en vikarie - utgår avtalsenlig lön.

Detta har SSU inte tagit hänsyn till i sin sammanställning, men trots att Sollefteå kommun inte tycker att kritiken egentligen är befogad höjdes redan i går ersättningen för de lägst betalda, elever födda -86 från 20,8 kronor per timme till 30 kronor inklusive reseersättning.

SSU:arna demonstrerar återigen att det faktiskt går att påverka beslut i kommunen till fördel för ungdomar.



Med Härnösand kommun är det en helt annan historia. Kommunen svarade aldrig på SSU:s enkät och finns därmed inte heller med i statistiken. Det är nog få som tror att det beror på att kommunens sommarersättning skulle vara pinsamt låg, snarare tvärtom.

I fjol uppmärksammades just Härnösands jobberbjudande av en helt annan anledning än lön. Ledarsidan noterade då att barn i familjer med socialbidrag fick behålla sin lön från ett kommunalt sommarjobb då denna ersättning ju ändå var så marginell.

Däremot hade kommunen dittills inte behövt ta ställning till huruvida en ungdom med "riktigt" sommarjobb med avtalsenlig lön skulle få behålla den. Det var helt enkelt så att privata sommarjobb inte var de ekonomiskt utsatta förunnat.



Socialbidragsfamiljer har inte de kontakter som behövs för att få ett sommarjobb, och naturligtvis öppnas inte heller några dörrar till jobb i framtiden för den på bidrag. Privata sommarjobb kan aldrig ta formen av en praktik, privata sommarjobb måste - om de är vita - betala avtalsenliga löner. För den som inte har det alternativet följer en sommar med meningslösa sysslor för en spottstyvers ersättning. Så ser klassamhället fortfarande ut.

Susanne Sjöstedt





Krönika:

Det riktigt absurda

Nyligen röstade det svenska parlamentet, med bara någon rösts övervikt, igenom ett beslut som gör kritiserande av alternativa livsstilar förbjudet.

Överensstämmer månde detta inte med ditt minne av riksdagsomröstningen att omfatta även homosexuella i hetsskyddet? Inte så konstigt, det är amerikaner som varit framme. I det helt absurt högervridna tv-showen (för en show snarare än ett debattprogram är det) The O"Reilly Factor, finns ett programsegment under namnet "Most ridiculous item" (Mest absurda nyhet). Häromkvällen fick Sverige "äran" att uppmärksammas. Vi har nämligen beslutat göra det olagligt att kritisera "alternativa livsstilar" menade programledaren och fnös överlägset.



Faktakontrollerarna hade inte gjort sitt jobb, inte bara var beslutet långt ifrån att inte få tillräckligt stöd, att kritisera folks val av livsinriktning är dessutom fortfarande tillåtet. Att hetsa mot människors val eller ursprung däremot ser svenskarna som relativt självklart, även om vissa partier fortfarande inte anser att hot och våld mot homosexuella kräver ett speciellt skydd i form av en hetslagstiftning.

Och visst skulle de kunna ha rätt i det. Skydd i lagen mot att utsättas för angrepp borde rimligen alla svenskar ha. Men denna hatlagstiftning som skyddet mot hets mot folkgrupp utgör har visat sig vara motiverad.



Att skydda befolkningen mot hatbrott är inte prioriterat av den republikanska administrationen i USA. En av George W. Bushs vallöften i presidentvalskampanjen var hårdare straff för våldsbrott, eller rättare sagt alla våldsbrott undantaget hatbrott - de angrepp som motiveras av ett hat av offrets etniska ursprung, religiösa övertygelser eller sexuella läggning.

Att uppsåt spelar roll för straffets omfattning är självklart, men är vissa uppsåt "värre" än andra?

Ja, jag tror faktiskt det. Att bli ihjälslagen utanför en gayklubb efter att ett gäng skinnskallar en fredagskväll beslutat sig för att "knacka bögar" är inte det samma som om en oplanerad sammandrabbning på stan leder till dödsfall.

Det samma gäller förstås om skinnskallarna slagit upp läger utanför en synagoga eller bosniska föreningens festlokal - motiveras brottet av ett hat mot en grupp människor motiverar det ett strängare straff.



Och därför har vi i Sverige en förebyggande hetslagstiftning som säger att personer som kan sägas ingå i en folkgrupp som ofta utsätts för hetspropaganda, bör skyddas extra. Om uppviglingen till ett hatmotiverat brott är tillåten kommer förstås fler brott begås. Målsättningen med lagen är därför inte att straffa våldsbrott mot homosexuella hårdare utan att förhindra att de överhuvudtaget inträffar.

I den amerikanske O"Reillys öron är ett sådant ställningstagande förkastligt och till och med hotfullt. Han varnar till och med tittarna för att en sån här omröstning skulle kunna inträffa i USA också, gud sig förbarme, men att den aldrig, aldrig skulle röstas igenom. Amerikaner vill fortsätta förkunna det normvidriga i ett homosexuellt leverne. Mr O"Reilly själv tycker att det tyder på ett högre utvecklat samhälle.

Det påståendet utgör dagens "Mest absurda nyhet" på denna ledarsida.

Susanne Sjöstedt

Mer läsning

Annons