Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Skydda demokratin

/

I uppdraget som förtroendevald ingår att vara utsatt för kritik och frågor från väljare och medier. Det är en del av politiken och demokratin. Men det finns också en utsatthet av ett värre slag.

Annons

Var sjätte ledamot i riksdag, landstings- och kommunfullmäktige har blivit utsatt för hot, våld eller trakasserier under det senaste året. Det visar en ny undersökning från Brottsförebyggande rådet (Brå). Bland riksdagsledamöterna är var tredje drabbad. Även kommunstyrelseordförande och ordförande i socialnämnder är särskilt utsatta.

Tre procent av de utsatta har lämnat ett eller samtliga uppdrag på grund av vad de har utsatts för. I snitt motsvarar det minst en ledamot i varje kommunfullmäktige. Samma andel har också påverkats i sitt beslutsfattande av sin utsatthet.

De brott som förtroendevalda utsätts för rör sig oftast om hot eller trakasserier, men ibland är det allvarligare än så. Bara under det gångna året har 26 förtroendevalda anmält att de utsatts för misshandel på grund av sitt uppdrag.

Undersökningen visar att bara 13 procent av de drabbade polisanmäler brotten. Anledningarna till att inte anmäla varierar, men en fjärdedel av dem som svarat uppgav att de inte trodde att en anmälan "skulle leda till något".

31 procent av dem som varit i kontakt med polisen i samband med ett brott har ganska eller mycket negativa erfarenheter av dessa kontakter. Det är en helt oacceptabelt hög siffra. Det är visserligen svårt att utifrån undersökningen dra några slutsatser kring hur polisen prioriterar brott mot förtroendevalda, men det är uppenbart att polisens bemötande mot brottsoffren måste bli bättre.

Även stödet till brottsdrabbade förtroendevalda måste förbättras. Över hälften av dem som ansåg sig behöva mycket stort stöd anser sig ha fått mycket litet eller inget stöd alls. 45 procent av de förtroendevalda känner heller inte till om deras kommun har en säkerhetsansvarig, som de kan vända sig till om de blir utsatta för brott. Här har både kommunerna och partierna ett ansvar att ge bättre information.

De brott som våra förtroendevalda utsätts för är brott mot demokratin. Det finns ingen anledning att stillatigande rycka på axlarna åt detta. Polisen, kommunerna och partierna kan göra mer för att bekämpa, förebygga och stötta. Men det handlar till sist om hur vi som medborgare bemöter de folkvalda.

Många politiker måste fatta tuffa beslut om nedskärningar, som går människor emot. De ska kritiseras och granskas. En styrka med demokratin är att man alltid kan avsätta politiker man inte gillar. Men den rätten sitter inte i spjutstångens ände, utan i valsedeln på valdagen. Om demokratin ska fungera måste de förtroendevalda få utöva sina uppdrag – utan hot och våld.

David Ekstrand

Mer läsning

Annons