Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Skolans egen klassresa börjar i kommunhuset

/

När alla utbildningspolitiska talespersoner i riksdagen enats om att välutbildade lärare är en förutsättning för goda resultat i skolan – en slutsats som kan placeras i facket för självklarheter, men något som varit svårt att förstå för många folkvalda – riktas nu blickarna mot en annan yrkesgrupp inom skolan: rektorerna.

Annons

Att politikerna insett betydelsen av duktiga skolledare har så klart att göra med att man lärt sig att en duktig lärare får svårt att göra sitt jobb utan stöd och hjälp från sin chef.

De flesta förslag som syftar till att förändra eller stärka rektors roll kan dock, precis som slutsatsen att läraren är viktig, placeras i det där facket för självklarheter. Det brukar konstateras att rektorn är pedagogisk ledare (givetvis!), att hen ska få möjlighet att jobba mer med pedagogik än med administration (självfallet!), att hen ska ha relevant utbildning (vad är alternativet?) och att det krävs kontinuerlig fortbildning (stoppa pressarna!).

Nej, vi ska inte raljera över alla förslag som läggs fram, men när politiker efter politiker presenterar åtgärder som skriker "vi vill ha tillbaka rektorn från förr i tiden" så blir det hela lätt absurt.

Socialdemokraternas senaste utspel rörande rektorernas uppdrag, som presenterades på Dagens Nyheters debattsida i söndags av den utbildningspolitiske talespersonen Ibrahim Baylan, innehöll förvisso en rad goda förslag, men likväl förslag som inte borde behöva läggas fram.

Att en rektor ska kunna få stöd för att hantera administrationen är utmärkt, men någon intendenttjänst, som Socialdemokraterna förespråkar, behöver inte skapas. Om rektorns roll ska uppvärderas bör rektorn få större frihet i att sköta utformningen av organisationen och inte känna sig tvingad att anställa en form av controller.

Inte heller borde det behöva ställas krav på att en rektor ska ha "relevant akademisk utbildning", för vilken seriös skoldirektör anställer en rektor som saknar pedagogisk skolning?

Tyvärr är dock svaret "alltför många"…

Frågan är dock i vilken ände man ska börja. Tydlig lagstiftning i all ära, men påverkansarbete skall heller inte underskattas; lika viktigt som det är att betona skolledarens betydelse för lärarnas arbete, lika viktigt är det att få kommuner att börja fundera över hur de arbetar då de tillsätter skolledare.

Bara för att politikerna på nationell nivå fått en lidnersk knäpp och börjat förstå hur viktig läraren är och hur avgörande det är med duktiga skolledare, så innebär det inte att politiker på lokal nivå har gjort det. Partiernas utbildningspolitiska talespersoner borde lägga mer krut på att utbilda och påverka sina partikamrater ute i landet, särskilt sådana som sitter i nämnder som ansvarar för skolan eller innehar ordförandeposter i kommunstyrelser.

Duktiga rektorer anställer och utvecklar duktiga lärare, men duktiga skolledare blir inte anställda i kommuner där beslutsfattarna ser skolbudgeten som något man kan nalla ur till andra kommunala verksamheter.

Anders Rönmark

Mer läsning

Annons