Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sätt fart och sanera reglerna

Annons

Regelkrånglet är alltjämt det största hindret för att landets småföretagare ska kunna expandera. Goda affärsidéer hamnar i byrålådan i stället för att generera nya jobb. I en lågkonjunktur blir det extra allvarligt.

I går var det sista dagen för landets myndigheter att redovisa handlingsplanen för nästa år över hur man tänkt minska krånglet och byråkratin för landets företagare. Det har gått två år sedan näringsminister Maud Olofsson lovade att ta itu med regelkrånglet. Sedan dess har en del viktiga framsteg gjorts, men mycket återstår innan man når målet om att minska företagens kostnader för administrationen med 25 procent fram till år 2010.

Jordbruket består till största delen av småföretagare och är den sektor som drabbats värst av krånglet. De gröna näringarna sysselsätter drygt 430 000 människor. Enbart i Örnsköldsvik motsvarar det femton procent av sysselsättningen. Men det skulle kunna vara många fler om inte byråkratin fanns. Färre regler skulle få var tredje bonde att utveckla sitt företag. I vårt län betyder det 400 företag.

Det är främst reglerna kring EU-ersättning som krånglar till tillvaron och hämmar företagens utveckling. Många av reglerna är nämligen anpassade för större företag. De små lantbruksföretagen, som ofta drivs av en enskild person, har inte råd att ta hjälp för att hantera den växande byråkratin. Sena kvällar och ibland nätter går åt till pappersexercisen. Det gör att mer än varannan elev som går naturbruksgymnasium skräms inför tanken att ge sig in branschen.

Det finns fjorton olika myndigheter som var och en sysselsätter lantbrukaren med en flod av blanketter. Två kontrollanter kan dyka upp efter varandra för att kontrollera samma sak, fast ur olika synvinklar. Sådant tar tid från det som skulle kunna utveckla företaget. Enbart mjölken omfattas av 53 regelverk och 124 informationskrav. Och varje år tillkommer ett 20-tal nya eller förändrade föreskrifter.

Det är inte så konstigt att många ger upp och att vi ser en utveckling i länet mot allt färre mjölkbönder. Mjölkdöden har blivit ett begrepp och om tio år kan mjölkproduktionen helt ha upphört.

Genom att bara låta myndigheterna samverka skulle en del av krånglet försvinna. Men tyvärr går det med snigelfart. I vissa fall krävs nämligen lagändringar och sånt tar tid, liksom att nå framgång när det gäller att påverka EU-byråkratin. I Västernorrland påverkas också lönsamheten inom jordbruket av de olika placeringarna i stödområden.

Det kommande året blir ett tufft år för landets småföretag, med en lågkonjunktur som blir allt djupare. När Sverige som mest behöver fler småföretag minskar investeringarna och spär på arbetslösheten.

Därför måste arbetet med att sanera regelverket ta fart för att hejda vågen av utslagningar. Många småföretagare, inte minst bland lantbrukarna står inför ett generationsskifte och för att klara nyrekryteringen måste förutsättningarna för att bedriva småföretag förbättras.

Det behöver dessutom inte kosta pengar som andra stödpaket. Med enkla åtgärder kan regeringen på nationell nivå snabbt minska regelkrånglet och därmed också mildra effekterna av lågkonjunkturen.

Regler ska i första hand bidra till att skapa trygghet i tillvaron, men kan om man inte ser upp leda till en trygghetsnarkomani som hindrar varje form av utveckling.

Mer läsning

Annons