Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Satsa på ett nätuniversitet

Annons
Onsdag 5 september 2001



Satsa på ett nätuniversitet

Det vore naturligt att utveckla ett nätuniversitet, som Glesbygdsverket vill, tillsammans med Mitthögskolan.

Möjligheter till högre utbildning på hemorten, eller i varje fall inte alltför långt därifrån, anses vara ett sätt att bromsa utflyttningen från Norrland och andra avfolkningsbygder. Samtidigt har Mitthögskolan, som bedriver utbildning på ett flertal platser, bland annat Sundsvall, Härnösand och Örnsköldsvik, tvingats lämna tillbaka 900 utbildningsplatser eftersom det saknas studenter och platserna står tomma. Mitthögskolan är en av landets största skolor räknat i helårsstudenter och har mer än fördubblat sin verksamhet under tio år.

Avsikten med att organisera Mitthögskolan i en decentraliserad form med fyra campusorter var att utbildningen skulle vara lättillgänglig för studenter i den här delen av landet, det vill säga mitten av landet. Det har inte varit till hjälp för att kunna behålla den stora utbildningsvolymen. Chefen för högskoleverket, universitetskansler Sigbrit Franke, anser att de tomma platserna och inställda utbildningarna är regeringens fel. Den satsade för stort på att bygga ut naturvetenskapliga och tekniska utbildningar. Samhället har nämligen behov av naturvetare och ingenjörer - men det finns inget motsvarande intresse hos de unga och därför är platserna tomma.

Nu har utbildningsminister Thomas Östros insett att det inte går att tvinga fram ett teknikintresse, det krävs andra åtgärder för att locka fram det, och accepterat att utbildningsplatserna får användas till annat. Mitthögskolans platser ska utnyttjas för lärar- och distansutbildningar, men inte här utan på annat håll. Mitthögskolan ska nog överleva ändå. "Den är duktig på vård och humaniora" sade utbildningsministern i lördagens Dagens Nyheter ...

Distansutbildningen borde annars ligga väl till för Mitthögskolan. Särskilt när Glesbygdsverket nu i en pinfärsk rapport förordar att ett nätbaserat universitet utvecklas för att hela landet ska få tillgång till högskoleutbildning. De tomma platserna borde gå till vuxna som vill studera men som behöver andra utbildningsformer än traditionella universitet och högskolor, anser verket.

Distansutbildningsmyndigheten, i Härnösand, ska få ansvar för att utveckla det nätbaserade universitetet, föreslår Glesbygdsverket.

Det borde vara naturligt att i så fall göra det i samverkan med Mitthögskolan, som redan kan kalla sig en distans-oberoende nätverkshögskola.

Eller med rektor Gunnar Svedbergs ord i presentationen av skolan:

"Nätverkshögskolan ger möjligheter som vi är stolta över. Tack vare en geografisk spridning i vår hemmaregion får många människor nära till högre utbildning och forskning. Det gör det enklare att välja att gå vidare i en personlig utveckling med hjälp av fortsatta studier."



Kan hushållen rädda ekonomin?

Den socialdemokratiska regeringen och dess två stödpartier i riksdagen ställer tydligen sina förhoppningar till den privata konsumtionen och räknar med att den ska hålla uppe konjunkturen när annan efterfrågan viker. Handelns utredningsinstitut, HUI, skruvar dock ner förväntningarna på årets privata konsumtion. Svenskarna har inte alls handlat så mycket som förväntat. En prognos i juni pekade mot att konsumtionen skulle öka med 2,7 procent i år, nu säger HUI att ökningen snarare stannar på 1,6 procent för hela året.

Under fjärde kvartalet kommer dock den privata konsumtionen att öka, tror HUI. Dels väntar skattelättnader nästa år, dels är kommersen alltid livlig när det går mot jul.

Hushållens förväntningar i fråga om den ekonomiska utvecklingen är dock inte särskilt ljusa. Visserligen räknar de inte med alltför kraftiga försämringar i den egna ekonomin men för landet tror 34 procent på en nedgång, jämfört med nio procent för ett år sedan. I augusti för ett år sedan trodde vidare åtta procent att arbetslösheten skulle öka. Nu har andelen som räknar med ökad arbetslöshet växt till 53 procent, enligt statistiska centralbyrån, SCB.

Dystra framtidsutsikter påverkar hushållens agerande. Det är naturligt att hålla nere utgifterna när ekonomin är osäker. Det återstår att se om skattesänkningar och maxtaxa på dagis kan stimulera fram köplusten nästa år. Om inte, kan lågkonjunkturen bli verkligt besvärande för regeringspartiet som inte rustat ordentligt för att möta den.

Mer läsning

Annons