Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Samtyckeslag kan ändra attityder och beteenden

/
  • Vid förra helgens demonstration mot sexuellt våld i Stockholm restes krav på ny lagstiftning som gör att ett nej verkligen blir ett nej.

Annons

Förra helgen deltog 3 000 personer i Stockholm i en demonstration mot sexuellt våld och för ett krav på samtycke i våldtäktslagen. Men justitieminister Beatrice Ask (M) tänker inte ändra på lagen.

– Även med en samtyckesreglering skulle vi få många friande domar, förklarade Ask i söndagens Agenda i SVT.

Det är en defensiv och märklig inställning. Hon borde göra som Folkpartiet, som utförde en 180-graderssväng i höstas. Liberalerna har tidigare varit motståndare till en skärpt lagstiftning, nu har de klokt nog ändrat sig.

I fredags gjorde Socialdemokraterna det också, så nu är det bara Moderaterna som säger nej till att införa krav på samtycke i lagstiftningen. Män som har sex mot kvinnans uttryckliga vilja ska även i fortsättningen kunna gå fria, enligt justitieministern.

Argumentet att det skulle bli svårare för domstolarna är klent. Det är redan svårt att döma i fall där ord står mot ord och vittnen saknas.

Domstolarna lyssnar och tror dessutom hellre på männen än på kvinnorna. En enkät från Brottsförebyggande rådet visar att det sker 36 000 sexövergrepp varje år.

Bara var sjätte anmäls och av de 6 000 anmälningarna leder endast 200 till fällande domar. Inte ens en ynka procent av övergreppen resulterar i att gärningsmannen straffas.

Det är betydligt enklare att bli friad i ett våldtäktsmål än i andra brottmål. Vilket bekräftas av en rad mycket uppmärksammade domar den senaste tiden.

Sex unga män frikändes i höstas, trots att de bevisligen i tur och ordning hade haft sex med en inlåst 15-årig flicka.

I Lund frikändes nyligen en man, trots att kvinnan hade sagt ett tydligt nej. Mannen trodde att nejet ingick i "sexlekarna", och på den linjen gick också domstolen.

För kvinnorna blir ofta det rättsliga efterspelet en "andra våldtäkt". De misstros av poliser, åklagare och domstolar.

Det underlättar inte möjligheterna att gå vidare i livet. Många av offren är dessutom unga, och det kan skada deras tilltro till män och till rättsväsendet för livet.

Nej, Ask borde lyssna till statsrådskollegan Birgitta Ohlsson (FP) och straffrättsprofessorn Madeleine Leijonhufvud. De argumenterade båda för en skärpt lagstiftning vid helgens demonstration.

Det handlar om att förändra attityder och värderingar. I dag är alla medvetna om att det är fel att slå sina barn, 35 år efter att lagen mot barnaga infördes. På samma har synen på sexköp förändrats sedan de kriminaliserades 1999.

Om lagen slog fast att ett nej är ett nej kommer det på sikt att ändra både männens och domstolarnas beteenden. Det viktigaste är att det blir färre övergrepp, om det på köpet blir fler fällande domar är det också positivt.

Mer läsning

Annons