Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Regeringen måste förändra systemet för ersättningar

/
  • Ersättningssystemet till landets lärosäten gynnar elitutbildningar som de på Handelshögskolan i Stockholm.

Radioprogrammet Kaliber i P1 har i sina två senaste program (14/9 och 21/9) granskat den högre utbildningen i Sverige. Det är tyvärr ingen glädjande bild som träder fram.

Annons

I det första programmet så granskas det system för ekonomiska ersättningar som landets universitet och högskolor får. Ersättningen baseras på hur många studenter som genomgår utbildningen med godkända betyg.

Det är närmast självklart att det ligger nära till hands för lärosätena att hellre fria än fälla när det handlar om gränsfall och ersättningssystemet är utformat som det är. Risken finns förstås också att kraven sänks för att fler ska få godkänt då för många underkända får till följd att institutionen får mindre medel att röra sig med nästa läsår. Vilket i sin tur riskerar att medföra färre undervisningstimmar, mindre tid för handledning och mer självstudier för studenterna. Det är en utveckling som främst drabbar den svagaste gruppen studenter, ofta de från hem utan någon längre studietradition.

I Kalibers andra program så påvisades hur den utvärdering av lärosätenas kvalitet som Universitetskanslerämbetet genomför, är behäftat med stora metodproblem. Om en utbildning får bra betyg eller inte i utvärderingen baseras i hög grad på resultaten i de uppsatser som studenterna skriver i slutet av sin utbildning.

De utbildningar som får bra betyg i denna utvärdering premieras med extra resurser från statligt håll. Men vad krävs för att skriva en bra uppsats? Ofta är det handledning av en lärare, särskilt viktigt är detta för elever som kanske inte har ett akademiskt språkbruk med sig hemifrån.

Det leder till att elitutbildningar som Handelshögskolan i Stockholm får ännu mer pengar medan universitet och högskolor som inte lockar samma högpresterande elever får mindre.

Rent logiskt så borde det vara tvärtom. Särskilt som det bör uppmuntras att fler från hem utan någon vidare studietradition går vidare till den högre utbildningen. Snedrekryteringen är fortfarande stor, fastän den har krympt i takt med att den högre utbildningen har byggts ut.

Det går att förstå den bakomliggande tanken för ersättningssystemen ovan: Kvalitet ska premieras genom en ekonomisk morot. Problemet är bara att mycket tyder på att det i praktiken har blivit tvärtom.

Principen är densamma som för kömiljarden inom vården. En ekonomisk uppmuntran för de som gör bra ifrån sig. Men också inom sjukvården har det fått oönskade effekter. Till exempel har vissa vårdavdelningar prioriterat att genomföra enkla ingrepp, för att på så sätt snabbt kunna korta köerna och få tillgång till pengar från kömiljarden, i stället för att göra prioriteringar utifrån medicinsk grund.

Det är dags för regeringen att se över det sätt på vilket pengar fördelas till verksamheter inom den offentliga sektorn.

Mer läsning

Annons