Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Pedagogisk röd tråd från kommunhus till klassrum

/
  • Duktiga lärare finns det gott om i den svenska skolan, men de måste få chansen att verkligen utöva sitt yrke.

Alla kommunrankingar har ett par saker gemensamt: De blir hyllade av kommuner som hamnar högt. De blir nedsablade av kommuner som landar lågt.

Annons

Och de visar med all önskvärd tydlighet vad sammanställaren av listan anser vara viktigt.

Totalplaceringarna på Lärarförbundets "Bästa skolkommun"-lista väcker en del intressanta frågor, exempelvis hur Härnösand (från plats 93 till 209) och Örnsköldsvik (från 62 till 80) kan tappa så mycket. Det är också roligt att se hur en kommun som Kramfors går från 79:a år 2012 till plats 32 i år.

Men man ska akta sig för att dra alltför snabba slutsatser baserade på den totala sammanställningen.

Det är nämligen i detaljerna det intressanta finns. Detaljer som visar att mer pengar till skolan i en kommun inte alltid innebär fler utbildade lärare, eller att en hög lärartäthet inte automatiskt gör att eleverna får högre betyg.

Höga lärarlöner – eller kanske snarare högre lärarlöner i förhållande till andra kommuner – behöver heller inte resultera i att fler elever får godkänt i de ämnen som krävs för gymnasiebehörighet. Duktiga lärare ska ha bra betalt, men ett par tusen extra i lönekuvertet skapar inte en bra skola om arbetsbelastningen är för hög och de administrativa uppgifterna för pedagogerna är för många.

Alla skolor har olika utmaningar att hantera. En sak har dock alla framgångsrika skolor gemensamt: duktiga, engagerade och välutbildade lärare.

Sådana lärare finns det – trots alla domedagsrapporter – faktiskt ganska gott om i Sverige, men duktiga, engagerade och välutbildade lärare kommer endast till sin rätt på skolor med skickliga skolledare.

Skolledare som i sin tur måste få möjligheten att agera pedagogiska ledare och inte reduceras till räknenissar.

Och skolledare förvandlas till räknenissar i kommuner, eller i friskolekoncerner, där de ansvariga (politiker eller ägare) ser siffrorna på nedersta raden som viktigare än den samhällsuppgift som skolan faktiskt har.

Kan man då göra en sådan här "katten på råttan och råttan på repet"-sammanställning och tydligt visa var en pedagogisk röd tråd faktiskt löper från kommunhus (eller friskolekoncernens styrelserum) hela vägen ner i klassrummet?

Nej, det är inte särskilt enkelt.

Lärarförbundets "Bästa skolkommun"-ranking kan dock ge föräldrar, journalister och samhällsengagerade medborgare verktyg för vidare granskningar av just deras kommuner. Kommuner vars skolverksamhet ständigt behöver belysas och ifrågasättas, oavsett om kommunen hamnar på första eller sista plats i ett fackförbunds nationella sammanställning.

Mer läsning

Annons