Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Osmidigt, SR

Ett offentligt finansierat mediebolag i Sverige ska inte registrera åsikter. Det ska inte ens kunna misstänkas för att registrera åsikter.

Annons

"Vare sig den som ringer vår sluss för att komma med i programmet, eller den som lyssnar på programmet, kan på rimliga grunder bli upprörd över att vi i vårt redaktionella arbete samlar in också personliga och känsliga uppgifter om människor."

Så står det att läsa i ett internt dokument som Sveriges Radio upprättat rörande programmet "Ring P1", ett dokument som Dagens Nyheter tagit del av och givetvis skrivit om. "Ring P1" har systematiskt registrerat namn, telefonnummer, politiska åsikter och religionstillhörighet, utan att berätta för personerna som ringt in till programmet att detta skett.

Reaktionerna har, föga förvånande, blivit kraftiga, vilket inte borde förvåna någon. Ja, förutom möjligtvis personen som författat "Ring P1"-dokumentet. Bara det faktum att en person i ledande ställning på Sveriges Radio formulerat sig på ett sätt som antyder att åsiktsregistrering skulle vara helt i sin ordning sänker förtroendet för företaget; antingen är personen i fråga mer än lovligt naiv alternativt beräknande på ett sätt som känns minst sagt olustigt.

Men trots att man på Sveriges Radio varit medvetna om att det man gjort kan uppfattas som åsiktsregistrering har man fortsatt att föra in "känsliga uppgifter" i det man på företaget kallat "telefondatabasen". Företrädare för Sveriges Radio försvarar den här så kallade databasen med att den endast används för att kunna göra ett bättre program; genom att hålla koll på vilka personer som ringer in hoppas man kunna se till att det inte blir samma människor som deltar i programmet gång efter gång.

Det är dock ett långt steg mellan att hålla koll på hur många gånger en person fått chansen att prata i "Ring P1" och att registrera människors politiska åsikter och religionstillhörighet.

Vi lever i ett tidevarv där företag och organisationer vet allt mer, och kräver att få veta ännu mycket mera, om sina kunder och medlemmar. Allt ska "personanpassas" och "skräddarsys" på ett sådant sätt att många företag snart vet mer om din livsstil än vad dina föräldrar eller syskon gör. Alla – det gäller såväl myndigheter och företag som ideella organisationer – som får tillgång till personuppgifter måste hantera dessa varsamt och med respekt.

En av 2000-talets stora stridsfrågor har varit den om rätten till personlig integritet, och kampen för den rättigheten kommer att fortsätta vara både viktig och intensiv. Här har medieföretag och journalister en oerhört viktig roll att spela.

Med det i åtanke framstår Sveriges Radio "telefondatabas" som ännu märkligare.

Anders Rönmark

Mer läsning

Annons