Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Nu ska vården få pengarna

Annons
Torsdag 14 februari 2002



Nu ska vården få pengarna

Redan nästa år kontrolleras om de nio extra miljarderna till vård och omsorg används på rätt sätt.

Äldrevårdens organisation måste förändras, säger Ylva Thörn som är ordförande i Kommunalarbetareförbundet. Att skylla på brist på pengar håller inte längre. Det handlar om hur hela budgeten används i kommunerna, menar hon. Hon kräver med andra ord att politikerna prioriterar äldrevården, så att personalen får inflytande över sitt arbete, erbjuds vidareutbildning och att chefernas kompetens höjs. Om det finns en vilja att förbättra vården måste politikerna visa det nu.

Som Kommunals ordförande har Ylva Thörn en något obekväm sits i den här frågan. Kommunal skänker pengar till socialdemokraterna och förklarar givmildheten med att de då också får vara med och påverka politiken. Därmed borde hennes krav lätt kunna tillgodoses. De allra flesta kommuner i Sverige styrs av en majoritet socialdemokrater men de har tydligen inte den rätta politiska viljan. Det hindrar inte Kommunal från att både driva valkampanj för socialdemokraterna och fortsätta sitt bidragsgivande.

Häromdagen fick folkpartiets riksdagsledamot Kerstin Heinemann svar på en interpellation. Hon ville veta hur socialministern ska bete sig för att de extra statliga pengarna till landsting och kommuner den här gången faktiskt används till personalförstärkningar. Enligt Socialstyrelsen användes de höjda statsbidragen 1997 - 2000, som också skulle gå till personalökningar inom vård och omsorg, till helt andra saker. Kerstin Heinemann oroar sig för att samma sak ska ske igen och att bristerna inom äldrevården inte åtgärdas.

Socialminister Lars Engqvist har en annan mening. Förra gången kommuner och landsting fick höjda bidrag var kommunerna pressade av kravet att ha en budget i balans. Kommunpolitikerna hade en svår uppgift att möta nya sociala utmaningar som följde med ökande arbetslöshet och allmänna ekonomiska bekymmer. Även om det uttalade målet med pengarna var förbättringar i äldreomsorgen så användes de i många kommuner till annat, för att täcka underskott i budgeten bland annat.

Idag är det annorlunda. Nu kan staten mycket lättare ställa precisa krav på kommuner och landsting om vad de statliga pengarna ska användas till. Nu finns också den nationella handlingsplanen och ett avtal mellan regeringen samt Landstings- och Kommunförbundet som ska ge konkreta effekter inom vård och omsorg. Redan nästa år görs en kontroll av vilka effekterna blev, förklarade Lars Engqvist.

Han sade också att det största bekymret blir att hitta personal som vill arbeta inom vård och omsorg och att det måste lösas med utveckling av vårdyrket och att kommunerna får bättre ekonomi så att de kan betala hyfsade löner.

Är Kommunals undersköterskor och vårdbiträden tillfreds med sådana uttalanden? De måste ju ha hört dem förut. Kerstin Heinemann kände sig inte nöjd med svaret. Hon undrade till exempel vad som händer om kommuner och landsting inte lever upp till ambitionerna i avtalet mellan regeringen, Kommun- och Landstingsförbundet.

I Ådalskommunerna är ekonomin fortfarande svag, Här hänger kraven på en budget i balans kvar över politikerna, eftersom det inte har uppfyllts ännu. Det behövs nog att staten hjälper till ytterligare om de ska kunna locka personal med höga löner.



Konjunkturen vara på väg uppåt

De flesta bedömare är eniga om att terrorattacken i USA den 11 september förra året inte bara fick två skyskrapor att rasa. Den innebar också att den vändning i konjunkturen som de flesta ekonomer trodde skulle komma under andra halvåret 2001, sköts framåt i tiden.

När kommer den då? Det finns tecken som skulle kunna tyda på att en vändning kanske redan har skett, även om de än så länge inte är tydliga. Det är en gammal iakttagelse att vändningar uppåt eller nedåt i den internationella konjunkturen först märks i exportstarka regioner. Dit hör större delen av Norrland, Bergslagen och ett län som Blekinge. Västernorrland är rentav extremt i det fallet.

Den småföretagarbarometer som varje år görs av Företagarnas Riksförbund visar att konjunkturen faktiskt är på väg uppåt i Västernorrland. Det är åtminstone den iakttagelse som gjorts när länets småföretagare (upp till 50 anställda) har tillfrågats. En ökad orderingång anges som främsta drivkraft i den processen.

Det kommer säkert inte minst socialdemokraterna i länet att ta till intäkt för att hävda att företagsklimatet alls inte är dåligt. Vad de då säkert kommer att undgå att nämna är att uppgången sker från en mycket låg nivå samtidigt som sysselsättningsutvecklingen bland länets företag är sämre än riksgenomsnittet.

Sanningen är att Sveriges, liksom Västernorrlands, beroende av en god konjunkturutveckling i vår omvärld är större än någonsin tidigare. Socialdemokraternas reaktion på detta är att tillskriva sig äran av att det går bra när tiderna är goda och skylla på kapitalet i tider av nedgång. Som politisk överlevnadskonst är det imponerande, men det är knappast länets företagare hjälpta av.

Mats Nilsson

Mer läsning

Annons