Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Något bra kan bli ännu bättre

Annons


Något bra kan

bli ännu bättre

Hur är det svenska näringsklimatet?

Näringsutskottets offentliga utfrågning i går om det svenska näringsklimatet gav i alla fall på en punkt ett tydligt besked: Ingen hävdade faktiskt att näringsklimatet i Sverige skulle vara dåligt.

Och fattas bara.

När EU, OECD och andra utländska bedömare öst beröm över Sveriges konkurrenskraft som industrination vore det ju märkligt om svenska företrädare skulle ha en annan uppfattning.

I de flesta internationella jämförelser återfinns Sverige på tio i topplistan. När det gäller informationsteknologi, bioteknik och innovationer är Sverige ännu bättre och hamnar på medaljplats.

I en rad grundläggande avseenden är alltså förutsättningarna mycket goda.

Den svenska ekonomin är i gott skick. Utbildningssystem och utbildningsnivå är överlag bra. Sverige är det land i världen som satsar mest på forskning och utveckling. I samarbete mellan högskolor, samhälle och näringsliv har starka kompetensblock vuxit fram, bland annat inom telekommunikation, fordonsindustri, bioteknik och läkemedelsindustri.

Vad det snarare nu gäller är att göra en bra sak ännu bättre.

Medan medierna gjort rubriker om företags flytt ut ur Sverige har Carl Bennets medicintekniska företag, Getinge, de senaste åren tagit hem 400 jobb till Sverige.

För konkurrenskraft handlar inte enbart om arbetskraftskostnader utan också om produktivitet och kompetent arbetskraft som engagerar sig i företaget. Eller som Bennet sade:

- Vi har kunnat samlas kring gemensamma värderingar. Det handlar om lagarbete.

I Bennets värld är inte facket en broms-kloss utan en samarbetspartner. Långsiktigt ägande är viktigt. Man kan inte bara tala om kortsiktig ekonomisk avkastning utan måste också skapa uthållig utvecklingskraft.

Här talade en annorlunda företagsägare, med ansiktet vänt mot samhället. Inte undra på att Bennet blivit regeringens och fackets favoritkapitalist.

Men allt är naturligtvis inte bra med näringsklimatet. Många bra idéer kommer fram i Sverige men hamnar sedan i utlandet därför att man har svårt att hitta finansiering. Det behövs mer pengar i tidigt skede av utvecklingen, s k "såddfinansiering".

Carl Bennet föreslog att högskolorna skulle få ett antal miljoner var att satsa i intressanta projekt under uppbyggnad.

Kai Hammerich från investeringsfrämjande organisationen Invest in Sweden Agency förordade en kraftsamling på intressanta kompetensblock som sedan kan attrahera ytterligare investeringar. Ett block om trafiksäkerhet i bilindustrin är redan under uppbyggnad.

Skatter går inte att komma undan när det gäller näringspolitik. Skattereglerna för fåmansbolag, som i praktiken innebär att små företag betalar högre skatt än stora, har dragits i långbänk tillräckligt länge nu. Frågan borde lösas före valet.

Carl Bennet vill avskaffa förmögenhetsskatten och samtidigt kompensera det fördelningspolitiskt med sänkt skatt för låginkomsttagare. Det är mycket intressant grepp på en besvärlig fråga.

Kanske Göran Persson vågar sig på det efter den 15 september.

Peeter-Jaan Kask



Bravo!

Härnösands kommun och Swebus har i ett par veckor nu klagat på att vi här på Tidningen lett en klagokör mot neddragningar inom sommartrafiken utan att den faktiskt varit fastställd.

Men vem tror att det kunnat bli så här bra om inte trycket varit så hårt som det varit?

Nu blev det en helt okej sommartrafiktabell, där de negativa inslagen begränsats till ett minimum. Bravo!

S.S



Irländskt hyckleri

Att flyga till Irland skulle ta kortare tid än att flyga till Skåne härifrån. Ändå är det faktiska avståndet så ofantligt mycket större, och måttenheten bör vara år snarare än mil.

I onsdags gick irländarna till vallokalerna för att avlägga sina röster i folkomröstningen om abortlagstiftning, i går inleddes röstsammanställningen och i tidningarna i dag på självaste internationella kvinnodagen kommer resultatet visa om det faktiskt var så att irländarna valt att göra en tonårstjej som efter våldtäkt med påföljande graviditet valt abort, till en grövre brottsling än mannen som våldtagit henne.

Ett av förslagen som de röstande hade att ta ställning till var nämligen en skärpning av straffet för den kvinna som genomgår en abort, samt alla de som är inblandade i själva utförandet av ingreppet till 12 års fängelse.

En självmordsbenägen och incestutsatt gravid 13-åring som genom något mirakel lyckas få hjälp med en abort skulle därmed om hon avslöjades tvingas sitta i fängelse lika länge som hon dittills levt.

Skärpningarna i lagförslaget var omfattande och stannade egentligen bara när det gällde aborter då moderna liv var i uttrycklig fara. Men även om läkarutlåtanden tydligt varnar för hög självmordsbenägenhet, innebär lagförslaget om det går/gick igenom att det inte ska vara ett giltigt argument för abort.

Hyckleriet irländarna som röstat för lagförslaget gör sig skyldiga till handlar om att de så kallade abortresorna till England inte förbjuds. 7000 irländska gravida kvinnor reser varje år till exempelvis London för att genomgå en abort och färre lär det inte bli i framtiden. Det får de fortsätta med - de som har råd. Tror man sig ha rätt att bestämma över kvinnors liv och kroppar borde den rättrogne sätta upp barrikader vid flygplatserna och förhindra gravida kvinnor att resa ut ur landet. Kanske vore det en idé att på något sätt märka de gravida kvinnorna, förse dem med speciella engångspass som endast förnyas i samband med genomfört och bevittnat graviditetstest...

2.7 miljoner irländare var röstberättigade och en första uppskattning av deltagandet visade att nästan två av tre avstod från att rösta.

Bra! Att avlägga en röst i en folkomröstning som som innebär ett val mellan pest eller kolera är absurt. Ett nej till skärpningarna i abortlagstiftningen betyder inte att situationen för utsatta kvinnor på något sätt blir bättre, snarare betyder det i praktiken att man godkänner den rådande lagstiftningen.

Internationella kvinnodagen uppmärksammas nog inte på Irland. Sannolikheten för att så skulle vara fallet är lika låg som att abortlagstiftningen skulle varit lika restriktiv om män var de som blev gravida.

Susanne Sjöstedt

Mer läsning

Annons